Detta faktum har fått Lantbrukarnas riksförbund, LRF, att planera en överklagan till Jordbruksverket. Som pilotfall använder de en lantbrukare från Östergötland som fått utbetalningar på närmare 500 000 kronor försenade. Utbetalningarna gäller åren 2015, 2016 och 2017.

Magnus Svensson är lantbrukare utanför Gistad i mellersta Östergötland. Det är inte hans försenade utbetalningar som LRF avser att driva vidare, men han känner igen problemet.

– Man hör ständigt när man pratar med sina kolleger att i stort sett alla får något stöd försenat årligen, säger Svensson till SVT.

Ungefär 20 procent av omsättningen på Magnus Svenssons gård är EU-stöd i olika former.

– Om man räknar med pengar i december och kanske får de i mars, det är klart att det får ju konsekvenser, fortsätter han.

Om en bonde själv blir sen med att betala tillbaka felaktigt utbetalda bidrag så måste hon eller han betala dröjsmålsränta. Om det istället är bonden som får vänta på en utbetalning så betalas det inte ut någon dröjsmålsränta till bonden. I EU-reglerna står nämligen inte något om en sådan ränta.

Svenska lagar för användas

Eftersom EU-reglerna inte innehåller något om dröjsmålsränta för sena utbetalningar så hävdar LRF att svensk lagar bör tillämpas. Främst tror man kunna hänvisa till räntelagen och förvaltninglagens skyndsamhetskrav när det gäller myndighetshandläggning.

Närmast kommer LRF att kontakta Jordbruksverket, som äger frågan hos staten. Sker ingen ändring där tänker LRF gå vidare till förvaltningsrätten.