26 maj 2020 kom beskedet. Skäggetorpsskolan i Linköping läggs ned. Målet är att komma till rätta med segregation.

På Skäggetorpsskolan har över 98 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska ,och en större del än på andra skolor i landet når inte gymnasiebehörighet.

– Segregationen måste motverkas genom att skapa skolor med en mer blandad sammansättning av elever, sade Åsa Wennergren (L), kommunalråd med ansvar för utbildning då.

Linköping inte enda exemplet

Samma argument har använts för att motivera nedläggningen av Rydsskolan i Linköping, byggandet av en enda högstadieskola i Nyköping och nedläggningen av Vivallaskolan i Örebro.

Nästan precis ett år efter Skäggetorpsskolans nedläggningsbesked presenterades en rapport om vad som hände efter nedläggningen av Vivallaskolan i Örebro. Fyra forskare kommer fram till att det inte finns klara bevis för att det man ville uppnå verkligen uppnåddes.

– Flytt av elever från en skola till en annan är inget universalrecept. Det leder inte per automatik till ökad måluppfyllelse eller integration, säger Andreas Bergh, universitetslektor vid Örebro universitet.

I stället beror resultatet på de processer som tar form på skolorna, och de förutsättningar som ges av kommunal och nationell nivå, säger en annan av forskarna, Jan Jämte, i en kommentar på Örebro universitets hemsida.

Segregationen kan fortsätta

Ett resultat, som rapporten pekar på, var att segregationen mellan olika skolor kanske minskade, men istället fortsatte ibland segregationen inom skolan. I klassrummet arbetade elever med olika bakgrund tillsammans, men på rasten sökte man sig till den grupp där man kände sig hemma från början.

Forskning gjord av Jonas Larsson Taghizadeh på Uppsala universitet visar att inte heller betygen automatiskt blev bättre bara för att en skola lades ned.

Larsson Taghizadeh hittade inga positiva effekter på skolresultaten, men inte heller några negativa, när han undersökte 100 skolnedläggningar under åren 2000–2012.

När det gäller Vivallaskolan i Örebro betonar forskarna att antalet elever är för få för att man ska kunna dra några definitiva slutsatser. Därför kommer forskarna att fortsätta följa skolan under fyra år.

Eftersom nedläggningen i Linköping liknar den i Örebro vill forskarlaget fortsätta sin forskning med att också följa skolan i Linköping och se vad som händer efter nedläggningen av högstadiet i Skäggetorp. Om tre år tror man att en rapport kan vara färdig.