Skriande behov av behöriga lärare

Uppdaterad
Publicerad
De legitimerade lärarna räcker inte på långa vägar för grundskolornas behov, och skillnaderna mellan landets kommuner är extrema.
I 120 av landets kommuner har situationen försämrats sedan förra läsåret, visar TT:s sammanställning.

Skolchefer och rektorer har inte lång tid på sig nu. När höstterminen börjar ska alla lärare, också de som varit anställda i många år, ha lärarlegitimation. Utan legitimation får läraren inte sätta betyg.

Skolcheferna måste dessutom ha placerat rätt person på rätt plats, eftersom en lärare är behörig bara i de ämnen och årskurser som anges i legitimationen.

Det står redan nu klart att detta jättepussel är långt ifrån färdigt. Denna termin saknar fortfarande nästan var tredje grundskolelärare (32 procent) behörighet i ämnena de undervisar i, enligt Skolverkets statistik. Siffran omfattar alla lärare, oavsett arbetsgivare.

Riktigt allvarligt

I fem av landets kommuner är de behöriga lärarna i minoritet.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström sammanfattar läget som ”riktigt allvarligt”:

– Ytterst handlar det om barn och elever vars rätt till bra undervisning faktiskt kommer på undantag om lärarna själva inte har utbildning i de ämnen de undervisar i.

TT:s karta över behörigheten visar att kommuner med bra utgångsläge finns i norr och söder, i glesbygd och storstadsområden. Omvänt är kommuner med svaga siffror också spridda över landet. Skillnaderna inom länen är också stora. I Västra Götaland, till exempel, varierar andelen obehöriga lärare mellan 19 och 50 procent. Små kommuner är mer sårbara, men de tre storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm ligger alla under rikssnittet.

– Vi vet ju att det finns kommuner som arbetat mycket medvetet och långsiktigt för att få rätt kompetens och de kanske kan ta hem vinsten nu. Men det är naturligtvis inte lätt i Norrlands inland. I små skolor och små kommuner kan en enda lärare göra stor skillnad, säger Christina Sandström, enhetschef för utbildningsstatistik vid Skolverket.

Slagsmål

Bäst till ligger lilla Ydre i Östergötland. Men det kan komma att ändras, påpekar skolchef Elsie Johansson:

– Vi har lyckats rekrytera i rätt tid och fått lärare som trivs i kommunen. Men frågan är hur det blir framöver. Nu är det ju slagsmål om de behöriga lärarna.

Ystad ligger också bra till, och framför allt i de kommunala skolorna. Full behörighet har varit ett politiskt mål sedan flera år, säger Stefan Ahlbeck, chef för administration och bemanning vid kultur- och utbildningsförvaltningen.

– Vi har jobbat med detta hela tiden, och det tror jag de flesta andra huvudmän inte gjort lika intensivt.

Men varken Ydre eller Ystad kan skryta med höga lärarlöner, tvärtom.

– Vi ligger på från förvaltningen för en bättre löneutveckling. Vi ser att det börjar bli färre sökande till tjänster, så det uppstår en risk att vi inte får dem vi behöver, säger Stefan Ahlbeck.

Fler elever

Första gången Skolverket mätte ämnesbehörigheten var förra läsåret. Sedan dess har läget förbättrats bara marginellt (från 33 procent), trots att tusentals lärare fått ut sin legitimation eller breddat sin behörighet. I så många som 120 kommuner har behörighetsläget i stället försämrats – marginellt eller mer påtagligt.

Men det är inte så förvånande med tanke på det skriande behovet av lärare, säger Christina Sandström:

– I grundskolan är vi inne i en period av elevökning, och med fler barn behövs ju fler lärare. Det gör det ännu svårare att uppfylla kravet på behörighet: Inte nog med att lärare som går i pension eller byter yrke ska ersättas, dessutom ska fler tjänster tillsättas. Samtidigt utbildas för få lärare.

Per-Arne Andersson, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting, säger att mindre attraktiva skolor och skolhuvudmän förlorar i dragkampen om lärarna.

– Men det handlar inte bara om oskicklighet. Det är många andra saker man inte kan påverka som huvudman. Har du små skolor är det svårare att erbjuda heltidstjänster. Och om man skickar lärare på utbildning för att bredda behörigheten har man inga garantier för att de stannar kvar efter utbildningen, säger han.

Sjunker ihop?

Det var alliansregeringen som skärpte behörighetskraven och införde lärarlegitimationen med tajt tidsschema. Nu riskerar den rödgröna regeringen att se reformen sjunka ihop av lärarbrist, olika förutsättningar i olika delar av landet och – vad det tycks – varierande ambitionsnivåer. TT har sökt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Hans statssekreterare Helene Öberg påpekar att staten bidragit med Lärarlyftet, högskolekurser för lärare som behöver bredda sin behörighet. Men kurserna har gått halvtomma.

– Det finns en generell lärarbrist, men den kommer huvudmännen inte undan genom att låta bli att ge behörighet till sina lärare. Att förhålla sig till lärarbristen handlar också om att vara rädd om de lärare man har, säger hon.

Bristen på behöriga lärare talar ändå för att fortsätta erbjuda Lärarlyftskurser på permanent basis, vilket Skolverket föreslog härom dagen.

– Det är ett intressant förslag vi får titta på. Men det verkligt viktiga är att lärarna kommer iväg, säger Helene Öberg med adress arbetsgivarna.

Är det rimligt att behörighetsläget varierar så mycket mellan kommunerna?

– Det är inte rimligt och det är inte bra. Men samtidigt är det jätteviktigt att synliggöra skillnaderna, så att föräldrar och elever kan vara aktiva. Ansvaret ligger hos huvudmännen, och de bör ge besked om varför de har den behörighetsnivå de har, säger Helene Öberg.

Östgötska Ydre i topp

Visa

Kommuner med bästa respektive sämsta behörighetsläget 2014/15, samt storstädernas placering. Siffrorna omfattar samtliga lärare i respektive kommun, i kommunala och fristående skolor.

Placering (förra läsårets inom parentes) | Kommun | Län | Andel obehöriga i procent

1 (2) Ydre Östergötland 12,9

2 (14) Hammarö Värmland 14,4

3 (78) Åtvidaberg Östergötland 14,7

4 (36) Habo Västergötland 15,4

5 (9) Piteå Norrbotten 17,5

6 (8) Ystad Skåne 18,0

6 (44) Laholm Skåne 18,0

8 (18) Nordmaling Västerbotten 18,7

9 (64) Lysekil Västra Götaland 19,0

10 (1) Färgelanda Västra Götaland 19,4

10 (46) Mölndal Västra Götaland 19,4

RIKSSNITT 31,6

190 (194) Göteborg Västra Götaland 33,7

211 (201) Malmö Skåne 35,0

224 (206) Stockholm Stockholm 36,1

281 (268) Kungsör Västmanland 47,0

282 (271) Upplands-Bro Stockholm 47,2

283 (288) Håbo Uppsala 48,9

284 (285) Södertälje Stockholm 49,1

285 (286) Älvdalen Dalarna 49,3

286 (289) Mellerud Västra Götaland 50,5

287 (290) Borgholm Kalmar 51,1

288 (274) Upplands Väsby Stockholm 51,6

289 (278) Munkfors Värmland 53,3

290 (284) Jokkmokk Norrbotten 57,7

Källa: Skolverkets databas Siris

Detta krävs

Visa
  • Grundkravet för att få lärarlegitimation är att ha en lärarexamen. Nyutbildade lärare kan ansöka om legitimation direkt.
  • Lärarlegitimationen visar lärarens behörigheter, alltså vilka ämnen och årskurser läraren har utbildning för och därmed får undervisa i.
  • Legitimationen och behörigheten kan byggas ut med kompletterande studier eller lång erfarenhet av undervisning i ett ämne.
  • Bara yrkeserfarenhet som läraren samlat fram till 1 juli i år får räknas.
  • Lärare som tillsvidareanställdes före 2011 har haft fram till den 1 juli på sig att skaffa legitimation. Vid halvårsskiftet upphör den övergångsbestämmelsen. Då ska alla lärare, färska och rutinerade, vara legitimerade. Legitimationen är ett villkor för fast anställning.
  • Olegitimerade lärare kan visstidsanställas upp till ett år i taget om det är brist på legitimerade lärare.

Källa: Skolverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer