I maj 2019 fick Linköping erbjudande om att delta i utvecklingsprojektet: Riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och elevers utbildning, men samarbetet blev inte av. I maj i år kom samma erbjudande och då sa Linköping nej – igen.

– På ett sätt tycker vi såklart att det är synd att man tackar nej till vårt samarbete. Vi vill nå ut till de kommuner som bedöms ha störst behov, säger enhetschef Anna Österlund på Skolverket.

Hälften nyanlända på Skäggetorpsskolan

På skolans högstadium räknas 49 procent av eleverna som nyanlända. Men om ett läsår finns inte högstadiet kvar har politikerna bestämt, eftersom bara drygt en tredjedel (37 procent) av eleverna är behöriga till gymnasiet.

Visar inte resultaten på Skäggetorpsskolan att ni är i behov av stöd från Skolverket?

– Det saknas ju inte analyser. Vi vet väldigt väl vad problemen är där. Vi har skapat en omöjlig lärmiljö, där hälften av familjerna går på försörjningsstöd, hälften är nyanlända och endast 3 procent talar svenska. Det är ett omöjligt uppdrag för det lärarlag som finns där. Vi har också gjort stora insatser genom åren, och ändå ser vi den här utvecklingen, säger Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Linköping.

Linköpings skolpolitiker: ”Vi ligger i framkant”

Om en skolhuvudmannen tackar ja till Skolverket erbjudande, så kommer två skolutvecklare och jobbar med huvudmanen under tre år kring nyanländas lärande. Det görs en analys av problemen och insatser kan sättas in som staten också betalar för.

– Det kan röra sig om några miljoner kronor, säger Anna Österlund enhetschef på Skolverket, som också säger att det är ovanligt att skolhuvudmän tackar nej.

– Det är ju inte så att vi förbisett nyanländas lärande i Linköping. Tvärtom ligger vi framkant. Vi har gjort insatser som uppmärksammats nationellt och även av Skolverket, säger Erik Östman.