Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyrån, SCB, som kopplat samman registret över totalbefolkningen med Riksantikvarieämbetets Fornsök.
– Ofta har begravningsplatserna blivit öde när församlingar slagits ihop och kyrkogården hamnat vid den andra kyrkan. Det här gäller främst på landsbygden, säger antikvarien Johan Andersson på Riksantikvarieämbetet.
Totalt 14 på Gotland
Gotland hamnar på tionde plats på topplistan med landets kommuner, som har flest gamla kyrkogårdar. Här finns nio ödekyrkogårdar och fem pest- och kolerakyrkogårdar. Flest i landet har Kristianstad med en total på 35.
Åkrar och grönområden
Många gamla gravplatser har blivit åkermark. I städer har en del blivit grönområden och parker. På vissa går det fortfarande att se gravstenar med lavar växande på dem.
– I städer finns de ibland under stadsbebyggelsen. Det kan kopplas till att städerna växt.
Många av oss bor nära en av dessa ödekyrkogårdar. Om man adderar pest- och kolerakyrkogårdarna så bor 788 00 invånare inom en kilometers avstånd från en av dem.
Kolera och pest
Sverige drabbades av ett 20-tal pestepidemier mellan 1350 och tidigt 1700-tal. Sista gången var 1710 till 1713. Kyrkogårdarna täckte inte behoven. På vissa platser anlades rena massgravar.
Koleraepidemier härjade flera gånger under 1800-talet i takt med att landet urbaniserades. Situationen förbättrades när avloppssystem började byggas och hygienen allmänt blev bättre.
– När det gäller de gamla pest- och kolerakyrkogårdarna lades de ofta en bit från bebyggelse på grund av smittorisken.
Vi den här länken till Fornsök hos Riksantikvarieämbetet går det att finna ödekyrkogårdar och andra fornlämningar nära dig.