Skolverket ska granska om de mest drivna eleverna i skolan får tillräcklig stimulans. Foto: SVT

Undervisning av duktiga elever granskas

Publicerad

När skolan kritiseras handlar det ofta om att elever som har studiesvårigheter inte får tillräckligt med stöd. Men hur klarar skolan att utmana de elever som har höga betyg? Det ska Skolinspektionen undersöka.

Särbegåvade barn behöver extra utmaningar i skolan, men få kommuner satsar på de mest drivna eleverna. SVT Nyheter Öst har tidigare berättat om Norrköpings kommuns matteklubb och spetsklassen inriktad på matte och NO i Linköping.

– Jag var irriterad över att jag inte fick en utmaning. Alla skulle ligga på samma nivå och när jag bad om fler uppgifter fick jag en bok och sedan sköta mig själv, sade Vanesa Adok till svt.se i mars 2016.

Inget lyxproblem

De elever som ligger före sina jämnåriga klasskamrater ses ibland som ett ”lyxproblem” och en del lärare satsar istället på att stötta de elever som har svårt att nå målen.

– Men de här eleverna riskerar att störa andra elever om de inte blir stimulerade, sa Fredrik Löfgren som undervisar på matteklubben i Norrköping, till svt.se i mars 2016.

Nu ska Skolverket för första gången granska hur skolorna klarar av att utmana de här eleverna.

-Det finns ju en risk att de lämnas mer ensamma när de anses som självgående. Men alla elever har rätt att nå så långt som möjligt, även de högpresterande, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo till TT.

Hålla ihop

Myndighetens skolenkät visar tydligt att en stor andel elever skulle vilja göra mer. Bland niondeklassare uppger en tredjedel att de får för få utmaningar.

-Man kan anta att undervisningen lagts på en medelnivå. Det kan vara lärarens sätt att hålla ihop en klass, med både elever som behöver mycket stöd för att klara godkänt-gränsen och elever som är högpresterande, säger Ängmo.

Vill mycket

De elever som Skolinspektionen inriktar sig på i den kommande granskningen är de ”duktiga”, i bemärkelsen är högpresterande och får höga betyg. Granskningen handlar inte specifikt om särbegåvade elever.

-I den grupp vi ska titta på kan det finnas särbegåvade elever, men också elever som är ambitiösa, anstränger sig mycket och är väldigt motiverade att nå längre, säger Helén Ängmo.

Granskningen görs i ett tjugotal gymnasieskolan som har det naturvetenskapliga programmet.

-Där kan man anta att många elever presterat högt sedan tidigare, har höga betyg från grundskolan och sannolikt vill fortsätta att prestera på hög nivå, säger Ängmo.

Resultaten från granskningen publiceras i höst. Här finns en länk till ett stödmaterial kring särskilt begåvade elever som Skolveket har gett ut tidigare.

Fakta: Viktigt vänta in, enligt vissa lärare

Visa

Skollagen säger att alla elever har rätt att nå så långt de kan i skolan.

Skolinspektionen visade i en rapport 2016 att elever som har lätt för sig skulle kunna nå längre i sitt lärande med relativt enkla medel.

På vissa skolor förekommer i stället att elever får sitta och vänta när de är färdiga med en uppgift.

Runt en tredjedel av pedagogerna i grundskolan tycker att det är viktigt att eleverna får vänta in varandra så att alla kan gå framåt tillsammans.

De lärare som uppger att de kan hitta utmaningar för eleverna uppger i mycket högre grad att de samverkar med kollegorna kring planering och bedömning, än de lärare som uppger att de har svårt att erbjuda utmaningar.

Källa: Skolinspektionens tematiska analys Utmaningar i undervisningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer