Rektorn Maria Gullquist och den varnade läkaren Ulrika Åberg. Foto: SVT

Varnad läkare intygar elallergi hos barn

Publicerad

En varnad och kontroversiell läkare som intygar elallergi hos bland annat barn har fått Centralskolan i Åtvidaberg att ta bort viss el i klassrummet. Detta trots att elallergi inte finns som diagnos enligt läkare och myndigheter.

Det hela handlar om en elev som enligt föräldrarna är elöverkänslig. I två års tid har skolledningen på  Centralskolan i bytt ut lysrör, telefoner och datorer för att minska strålningen, trots att svenska myndigheter och läkarkåren har uppfattningen att man inte blir sjuk av el.

– Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag har kontaktat Socialstyrelsen, Skolverket och Regeringskansliet men ingen av dessa instanser vet hur jag ska göra. Ska jag ta bort elen och det trådlösa nätverket?, frågar sig rektorn Maria Gullquist.

Det är ett ovanligt fall som fått stora konsekvenser för Centralskolan i Åtvidaberg. Skolans trådlösa nätverk försenades i flera år för att skolan inte visste hur de skulle förhålla sig till elen. En anledningen till att skolan tagit bort viss el är att det i grund och botten finns ett läkarintyg som intygar att eleven är elöverkänslig.

”Jag har träffat 1000 patienter från hela landet”

Det finns en viktig person i den här historien, den kontroversiella läkaren Ulrika Åberg. Från hemmet i Skövde har hon diagnostiserat eleven i Åtvidaberg och hon behandlar patienter på tvärs mot den beprövade vetenskapen.

Sedan 1992 har hon träffat och behandlat över 1000 elöverkänsliga patienter från hela landet. Ulrika Åberg säger själv att hon är den enda läkaren i Sverige som tar emot patienter som tror sig lida av elöverkänslighet.

Läs mer: Skola får bakläxa efter tvist om elöverkänslig elev

Ulrika Åberg har granskats flera gånger av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och Inspektionen för vård och omsorg, och hon har varnats för att ha använt diagnosen elöverkänslighet, men trots det fortsätter hon att utfärda läkarintyg.

 – Jag är övertygad om att det är korruption som gör att Socialstyrelsen och Strålskyddsmyndigheten agerar som de gör. Pengar styr världen, säger hon.

Är de mutade?

– Det finns personer i de här sammanhangen som är mutade, ja.

Skrev läkarintyg utan möte

I fallet med eleven i Åtvidaberg skrev Ulrika Åberg det första intyget om elallergi, trots att hon inte ens träffat barnet. Allt som krävdes var ett samtal med en förälder.

Är det nog för att ställa den här diagnosen som förändrar livet på många sätt?

– Är det är bättre att strunta i de signaler som finns?, säger läkaren Ulrika Åberg. 

Men är det de enda alternativ som man har som förälder? Kan inte en skolläkare undersöka eleven?

– Du menar att de skulle undersöka om det är nåt annat fel? Jag tror inte att de skulle hitta något.

Ulrika Åberg fortsatte sedan att ha läkarkontakt med familjen och gjorde sedan hembesök.

Missa inte: Elsanerat patientrum rivs – saknar bevis

”Skolan ska ta hänsyn till familjen”

 Skolinspektionen har granskat fallet och anser att Centralskolan vidtagit rimliga åtgärder och Skolinspektionen anser att skolan ska ta hänsyn till elevens elöverkänslighet.

– Ja, vilket också framgår av beslutet ska man lyssna på vårdnadshavare och elevs åsikter och insikter. Det är värdefull information för skolan, säger Stina Sterner som är jurist på Skolinspektionen.

Ska skolan lyssna även om åsikterna inte är vetenskapligt accepterade?

– Det ska man göra. Man ska vara lyhörd för hur eleven mår i skolan, säger Stina Sterner.

Rektorn Maria Gullquist som inte vet om hon gör rätt eller fel ser en fara med att elevernas datorkunskaper blir lidande på grund av att viss el är bortplockad.

– Alla elever ska enligt läroplanen nå upp till kunskaper i datoranvändning och har inte vi ett trådlöst nätverk så är det svårt för eleverna att nå målen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer