Marinarkeolog dyker vid Castlewood. Följ med ner i djupet i videon. Foto: Jim Hansson/SMTM

Plundrat vrak utanför Gotland har undersökts: ”Pusselbit i sjöfartens historia”

Uppdaterad
Publicerad

Hösten 1879 var ångfartyget Castlewood på väg från Kronstadt i Ryssland till holländska Rotterdam. Hon nådde dock bara farvattnen vid Laus holmar, där hon grundstötte för att till slut sjunka sydost om Närshamn. Nu har marinarkeologer undersökt vraket för att länsstyrelsen ska kunna besluta om eventuell fornlämningsförklaring.

Vraket vilar på cirka 30 meters djup och marinarkeologer från Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM, har tidigare i veckan gjort dykningar vid det.

– Det är en häftig känsla när man kommer ner till ett 85 meter långt stålfartyg, säger marinarkeolog Mikael Fredholm, som lett dykningarna.

Gotland
Foto: Jim Hansson/SMTM

”Plundrats”

– 1996 upprättades en anmälan om brott mot kulturminneslagen efter att vraket misstänktes ha plundrats på bland annat skeppsapotek, mässingsdetaljer och porslin. Veckans dykningar visade att trots att Castlewood är nedbrutet och plundrat och skrovet har fallit ut, så finns en hel del fina detaljer. Något av det häftigaste är de två stora ångpannorna med maskinen. I storlek som ett mindre hus.

Viktig pusselbit

Castlewood hann bara gå ett år i trafik innan hon sjönk. Fartyget var lastat med råg och linfrö när hon förliste. Besättningen räddade sig till den gotländska kusten med livbåtar.

Fartyget byggdes under den period som sjöfarten gick från segel till ånga, men fortfarande ville ha kvar master på skeppen. Marinarkeologerna menar att Castlewood därför är en viktig pusselbilt i sjöfartens historia. De anser också att forskningen kring denna typ av fartyg är eftersatt samt att det var under den här tiden världen förändrades för alltid när den industriella revolutionen tog riktig fart.

Foto: Jim Hansson/SMTM

Flera vrak

Förra året dök de på två fartyg som trafikerade dessa vatten och sjönk vid ungefär samma tid: Vulcan som gick under 28 maj 1873 utanför Fårö, samt ångaren Princess som sjönk öster om Östergarns holme 1888.

– Castlewood är det största och mest välbevarade.

Fornlämingsskydd för vrak

Tidigare klassades alla vrak efter fartyg som förlist för minst 100 år sedan som fornminnen. År 2014 ändrades lagen – nu krävs att ett fartyg kan antas ha förlist före år 1850 för att det ska få ett automatiskt fornlämningsskydd. Lagen medförde att ett antal fartygslämningar förlorade sin fornlämningsstatus. Samtidigt ger den nya lagen länsstyrelserna möjligheten att fornlämningsförklara även yngre lämningar om de är särskilt kulturhistoriskt värdefulla.

Länsstyrelsen i Gotlands län har tillsammans med Statens maritima och transporthistoriska museer identifierat tre vrak utanför Gotlands kust som särskilt intressanta. Två av dessa, ångfartyget Princess utanför Östergarn och ångskonerten Vulcan utanför Fårö, undersöktes hösten 2018 och fornlämningsförklarades senare samma år. Marinarkeologernas dokumentation och värdering kommer att ligga till grund när länsstyrelsen ska besluta om även Castlewood ska fornlämningsförklaras.

Ett fornlämningsskydd innebär att det är förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada fartygslämningar.

Källa: Sjöhistoriska museet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Gotland

Mer i ämnet