Vraket vilar på cirka 30 meters djup och marinarkeologer från Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM, har tidigare i veckan gjort dykningar vid det.

– Det är en häftig känsla när man kommer ner till ett 85 meter långt stålfartyg, säger marinarkeolog Mikael Fredholm, som lett dykningarna.

”Plundrats”

– 1996 upprättades en anmälan om brott mot kulturminneslagen efter att vraket misstänktes ha plundrats på bland annat skeppsapotek, mässingsdetaljer och porslin. Veckans dykningar visade att trots att Castlewood är nedbrutet och plundrat och skrovet har fallit ut, så finns en hel del fina detaljer. Något av det häftigaste är de två stora ångpannorna med maskinen. I storlek som ett mindre hus.

Viktig pusselbit

Castlewood hann bara gå ett år i trafik innan hon sjönk. Fartyget var lastat med råg och linfrö när hon förliste. Besättningen räddade sig till den gotländska kusten med livbåtar.

Fartyget byggdes under den period som sjöfarten gick från segel till ånga, men fortfarande ville ha kvar master på skeppen. Marinarkeologerna menar att Castlewood därför är en viktig pusselbilt i sjöfartens historia. De anser också att forskningen kring denna typ av fartyg är eftersatt samt att det var under den här tiden världen förändrades för alltid när den industriella revolutionen tog riktig fart.

Flera vrak

Förra året dök de på två fartyg som trafikerade dessa vatten och sjönk vid ungefär samma tid: Vulcan som gick under 28 maj 1873 utanför Fårö, samt ångaren Princess som sjönk öster om Östergarns holme 1888.

– Castlewood är det största och mest välbevarade.