– Det är klart att det är allvarligt när så många bibliotek har försvunnit, säger Hanna Carlsson, forskare och lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.

Hon konstaterar att det i vissa fall kan finnas logiska motiv till att lägga ner bibliotek. Det kan vara när underlaget inte är tillräckligt stort på en ort eller i en stadsdel.

– Då gäller det att hitta andra lösningar i form av uppsökande verksamhet med bokbussar och liknande så att alla får tillgång till bibliotekens utbud, säger Hanna Carlsson.

Har blivit naturlig mötesplats

Hon tycker att bibliotekens roll är viktigt i ett samhälle där många naturliga mötesplatser har försvunnit, som bank- och postkontor. I dag finns det få mötesplatser som inte är kommersiella.

– Det var länge sedan bibliotek bara var en plats där man lånade böcker, säger Hanna Carlsson.

För nyanlända spelar biblioteken också en viktig roll, inte minst som mötesplats. 

De senaste 20 åren har 400 bibliotek lagts ner. I höstbudgeten avsatte regeringen mer pengar för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteken i hela landet, 250 miljoner kronor per år under en treårsperiod med start nästa år.

Vissa har meröppet

Många kommuner försöker på olika sätt öka tillgängligheten utan att det kostar mycket pengar. Veberöd var först i landet med att införa meröppet. Sedan åtta år tillbaka har biblioteket öppet mellan klockan 7 och 22.

– Det fungerar jättebra. Man loggar in med sitt lånekort eller personnummer och kan sedan låna i lugn och ro, till och med på julafton, säger Anna Miklos, verksamhetsledare och bibliotekarie i Veberöd.

Hon säger att svinn och vandalisering har varit försumbar. Många uppskattar de generösa öppettiderna, inte minst barnfamiljer.