Det visar Länsstyrelsens undersökning av området. Mossen har skannats av med en slags metalldetektor eftersom man inte vill gräva i marken.
– Att gräva skulle kunna göra skadan betydligt värre i det här skedet, säger miljöinspektör David Lalloo på länsstyrelsen i Skåne.
Markens beskaffenhet gör den också extremt svårsanerad.
– Det är ett vattensjukt område som det knappt går att ta sin in i, säger David Lallo. Vi ska nu tillsammans med företaget göra en riskbedömning för att sedan avgöra vilka åtgärder som krävs.
Sex hektar avspärrade
Företaget är i dag Electrolux som har tagit över den gamla Multofabriken som på 60- och 70-talet ansvarade för dumpningen av tunnorna.
– Så här långt har det inte varit några svårigheter med ansvarsbiten, säger David Lallo. Undersökningen har skett i nära samråd med Electrolux.
Ett område på totalt närmare sex hektar är avspärrat och instängslat i väntan på riskbedömningen. Prover som har tagits på brunnar i närområdet visar att inget cyanid har läckt ut i dricksvattnet.
– Cyanidet är bundet till järn vilket gör att den blir mindre löslig. Det är förmodligen en förklaring till att det inte har läckt ut i dricksvattnet.
Däremot har låga halter av klorerade ämnen hittats i 11 av de 18 brunnarna. Enligt länsstyrelsen finns inga risker med att dricka vattnet.
Svårtillgängligt och vattensjukt
Det finns mycket lite av gammal erfarenhet att luta sig mot när det gäller den här sortens saneringar. Tidigare fynd av cyanid har främst gjorts på gamla deponier eller på torr mark. Här handlar det om en svårtillgänglig och vattensjuk mosse.
– Även med den ringa kunskap som fanns när tunnorna deponerades måste nog lösningen betraktas som mycket illa vald, tycker David Lallo.
Larmet om den misstänkta dumpningen kom för ett drygt år sedan. En fd anställd vittnade i Sydnytt om att hur företaget hanterat gifttunnorna. Länsstyrelsen anlitade ett konsultföretag för att provgräva i mossen. De stötte på mellan 12 och 15 tunnor som innehöll ett blåaktigt cyanidslam. Eftersom tunnorna var kraftigt sönderrostade avbröts grävningarna och resten av undersökningen gjordes med geofysiska metoder, i praktiken en skanning efter magnetiskt material.
– Därför kan vi inte exakt säga hur många tunnor det handlar om, säger David Lalloo Men det gör knappast någon avgörande skillnad för denb kommande riskbedömningen.