Personen som målar på bilden håller sig inom lagens ramar. Det har inte upphovsmannen till avtrycket på elskåpet gjort.

Dusan kollar graffiti

Uppdaterad
Publicerad

I år är det 30 år sedan Malmö fick sin första lagliga graffitivägg. Men fortfarande målas det olagligt runt om i stan, och staden spenderar miljoner på klottersanering varje år.

Vår ungdomsreporter Dusan Marincovic har dykt ner i en värld som är okänd, men ändå ytterst påtaglig,  för många av oss.

På vissa ställen i Malmö är sprayfärg på husväggar och elskåp så vanliga att många knappt ens tänker på dem längre. En sådan plats är Sofielund.

-Här har de till och med taggat på alla lyktstolpar, säger Dusan när han gör en snabb översikt av området.

En tagg är en målning som visar vem målaren är. Små krumelurer som för den oinvigde kan vara svåra att tyda, men som i graffitins subkultur ofta är helt avgörande.

-En tagg berättar vilken person eller grupp som gjort graffitin. Det visar vem som varit där, berättar Dusan som satt sig in i ämnet.

”Det mesta är klotter”

Parkeringshuset Anna i centrala Malmö talar sitt tydliga färgrika språk om vad Malmö stad har för inställning till graffiti. Här finns Sveriges första lagliga vägg, som invigdes 1983.

-Vi betraktar graffiti som en konstart, och det är det vi ser på våra lagliga väggar, säger Kerstin Gustafsson, gatudirektör. Malmö var alltså tidigt ute med att inom reglerade former tillåta denna konstform.

-Många andra svenska städer har totalförbud mot graffiti. Här i Malmö har vi åtminstone två lagliga väggar där det är helt okej att måla, säger Kerstin Gustafsson.

Därmed inte sagt att Malmö stöd uppskattar målningarnas okontrollerade utbredning över staden.

-Det är skillnad på klotter och graffiti. Allt som målas utanför de lagliga väggarna är otillåtet. Där tar vi bort det så fort som möjligt, säger Kerstin Gustafsson.

Vill vara hemliga

Vid den lagliga väggen runt Folkets park hittar vi två konstnärer i färd med att sätta avtryck. Ingen av dem vill ställa upp på en intervju, eller ens säga vad de heter. Och det är just det som är grejen. Det hemliga. Det är inte ansiktet eller personen som ska framträda, utan målningen.

Men i en annan del av stan har Dusan stämt träff med en av dessa hemliga konstnärer. Han kallar sig ”Libre”, och visar med papper och penna hur hans tagg ser ut.

-För mig började det som en rolig grej, men utvecklades sedan till en hobby. Nu är det något jag gör varje dag och som har blivit en del av mitt liv, berättar han.

Men för ”Libre” är de lagliga väggar som finns inte tillräckliga. Allt som oftast målar han på andra ställen, där det inte är tillåtet.

-På de lagliga väggarna försvinner ju målningarna dagen efter, för någon annan kommer och målar över. Dessutom ger det en kick att måla olagligt, och det är det som är charmen med graffiti, tycker ”Libre”.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.