För några månader sedan granskade SVT Nyheter Skåne ett företag som bedriver stödboenden åt bland annat missbrukare och kriminella, och som Malmö stad under årens lopp betalat sammanlagt 70 miljoner kronor till – utan ramavtal eller upphandling.
Vi kunde också avslöja hur en 23-årig man, känd av polisen i grovt kriminella sammanhang, fick både anställning och gratis lägenhet av verksamheten.
I lägenheten hittades en kokaingömma och för den dömdes 23-åringen till fängelse för narkotikabrott. Men efter överklagan till hovrätten friades 23-åringen helt och släpptes fri i oktober förra året.
Nu kräver mannen 150 300 kronor i ersättning av Justitiekanslern, JK, för förlorad arbetsinkomst som han skulle ha fått från företaget.
Begär 150 000 kronor
Det är vanligt att personer som suttit häktade och sedan frias av domstol, ansöker om ersättning för lidande under tiden man suttit frihetsberövad. Om man dessutom förlorat inkomst ansöker man om ersättning för det också.
23-åringen begär 150 300 kronor för förlorad arbetsinkomst – inkomst som han menar att han skulle ha fått om han inte suttit häktad mellan februari och oktober 2018.
Han var timanställd i en ekonomisk förening knuten till företaget och det är lönen för september till december 2017 som ligger till grund för begäran om ersättning.
Enligt honom själv arbetade han även i januari och fram till dagen då han greps. När 23-åringen greps av polisen i februari 2018 satt han i företagets bil.
– Vi åkte för att hämta en last med möbler och köra till olika tomma lägenheter samma dag som jag blev gripen, berättade han i tingsrätten.
Saknas lönespecifikationer
Men det finns inga lönespecifikationer för januari inskickade till JK. Det kan tyckas vara en petitess, men de är viktiga när JK senare gör sin bedömning.
– Det är svårare för de som är timanställda att visa på förlorad arbetsinkomst. Då brukar man istället försöka visa hur inkomsten
såg ut innan och efter frihetsberövandet. Helst vill vi ha uppgifter för tiden precis innan frihetsberövandet, för om det saknas ställer vi oss frågan vad det beror på, är det för att anställningen tog slut vid den tidpunkten?, säger Kristoffer Kågström, beredningsjurist på Justitiekanslern.
Lars Kruse är 23-åringens försvarsadvokat:
– Min klient har en bestämd minnesbild av att han fick lön även för januari, säger Lars Kruse.
Men arbetade han fram till han greps?
– Han greps ju i företagets bil, säger Lars Kruse.
Finns inga spår hos Skatteverket
Men om man synar den ekonomiska föreningens uppgifter till Skatteverket får man en annan bild. 23-åringen fick en lön från september till december 2017 – därefter finns inga spår av anställning i uppgifterna till Skatteverket.
SVT Nyheter har sökt arbetsgivaren, men företagets ägare har avböjt att kommentera ärendet.