Enligt förslaget som klubbades igenom under onsdagen ska även lärare kunna yttra sig och medverka i beslutfattandet, även om det är varje rektors beslut. På olika skolor i landet har pilotprojekt genomförts.

Testats i Landskron

Pilängskolan i Landskrona är en av skolorna. Och där har man endast sett positiva resultat med de tidigare betygen.

– Det vi ser är att vi har fått en mer studiemotiverade elever vilket gör att det blir lugnare på skolan vilket ökar kunskapsutvecklingen hos eleverna, säger Maria Sjöstedt, rektor på Pilängskolan i Landskrona.

Till en början var skolledningen på Pilängskolan kritiska till de tidiga betygen, men ville ändå vara med och pröva på. Trots de positiva resultaten, menar Maria Sjöstedt att det inte är en helhetslösning till ett svårt problem. Det krävs mer än tidiga betyg för att uppnå goda resultat.

– Man måste ha en verksamhet som är på plats. Man måste ha god elevhälsa, en fungerande organisation, legitimerade pedagoger och klara av att skapa goda relationer med sina elever. Ha en stämning runt eleverna som är positiv så att de får en tro på sig själv, säger Maria Sjöstedt.

Kritik från flera håll

Lärarnas Riksförbund är kritiska till tidigare betyg då betyg i årskurs sex inte än är utrett, enligt Skolvärlden. Från forskarhåll finns också kritik.

Till skillnad från högpresterande elever, som enligt studier påverkas positivt av betyg, kan det vara raka motsatsen för lågpresterande elever.

– Om man ska utgå från den forskning som finns kan det finnas negativa effekter för lågpresterande elever. Många av dem är lågpresterande för att de inte har de resurser och de vet inte hur de ska höja sina betyg. Vilket kan göra att de känner sig maktlösa och istället minska sitt engagemang i skolan till följd av att få betyg, säger Anders Jönsson, professor i didaktik på Högskolan Kristianstad.