Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet hör du Jace och hans mamma om hur de ser på att Jace inte längre får bo kvar på HVB-hemmet efter att ha bott där i ett år. Foto: Firas Razak

Jace tvingas lämna HVB-hemmet – stor oro hos familjen

Uppdaterad
Publicerad

Jace var ett glatt barn, kreativ och full av liv. Men som 12-åring blev han våldtagen och sedan dess har livet präglats av långvarig psykisk ohälsa. I början av 2022 placerades Jace på ett HVB-hem av socialtjänsten, men får inte längre bo kvar.

Idag är Jace nyss fyllda 18 år och kämpar med trauma och komplex PTSD, men vägen till behandling är lång. Jace upplever att han har hamnat mellan stolarna hos de myndigheter som ska hjälpa honom. Istället har han medicinerats och fått vänta på en behandling. Förra året gjorde han ett suicid-försök.

– I mina värsta stunder vill jag inte bli lämnad ensam, säger Jace.

Socialtjänsten: ”Öppenvårdsinsatser fortgår”

Jace har bott på ett HVB-hem där han blev placerad efter socialtjänstens utredning, men har nu tvingats lämna det som har varit hans hem i ett år.

I ett mejl till SVT skriver socialtjänsten att Jace” har fått omfattande stöd genom placering under ett års tid” och att ”Öppenvårdsinsatser från socialtjänsten pågår och kommer att fortsätta även efter utflytt” . De skriver också att planen för Jace ”har hela tiden varit att han ska flytta hem igen”.

Socialtjänstens svar strider däremot mot vad Jace och hans mamma Linda Wimhed menar att de kommit överens om. Enligt familjen har man tänkt att en flytt till mamma Linda bara är möjlig när Jace mår bättre.

– Vi i familjen har trott att det är när målet är nått. Att Jace har fått behandling och mår bättre och klarar sig med ”normal” hjälp från mig som förälder, säger Linda Wimhed.

Familjen: Borde kunna få bo kvar

Enligt familjen borde Jace kunna få bo kvar och få den behandling han så länge väntat på. De tycker heller inte att de har fått en grundlig förklaring till varför Jace tvingas flytta ut.

– Det enda vi har fått till svar är att man vanligtvis bara placerar en ungdom i ett halvår, nu har det gått ett år, säger Linda Wimhed.

I samma mejl till SVT skriver socialtjänsten i Hässleholm att Jace ”har fått muntligt förhandsbesked på att ansökan om externt HVB kommer att avslås”

– Jag har vägrat att flytta in med min mamma. Det kommer inte funka för min mentala hälsa, och hennes kommer bara att bli värre, av att min blir värre, säger Jace.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

Akuten, 112 – Vid akut självmordsrisk eller psykisk ohälsa.

Vårdguiden 1177 – För sjukvårdsrådgivning och information om närmsta psykiatriska mottagning.

Elevhälsan, skolkurator/skolsköterska – På din skola kan du prata med en sköterska eller kurator om sådant som tynger dig. De kan även hjälpa dig att söka dig vidare om du inte vet vad du vill eller behöver.

BUP – Barn och ungdomspsykiatrin har mottagningar över hela landet. På BUP kan du träffa psykiatriker och läkare och få hjälp med allvarligare psykiska besvär så som depression, ångest eller självskadebeteenden.  

Vårdcentralen – På vårdcentralen kan du träffa särskilda läkarteam som riktar sig speciellt till barn och unga. De kan hjälpa till om du till exempel har sömnproblem eller känner dig deprimerad.

Ungdomsmottagningen – På ungdomsmottagningar kan du prata med psykologer och kuratorer.

BRIS – Organisation som jobbar med barn och ungas rättigheter. Här kan du mejla, chatta och prata med en kurator på telefon om till exempel våld, ensamhet eller oro. Det går även att boka fysiska möten med kurator eller delta i gruppmöten där du kan träffa andra unga i samma situation och få stöd.

Tilia – Stödorganisation som jobbar med ungas psykiska hälsa. På Tilia kan du chatta och mejla med unga vuxna som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa, du kan läsa om och lyssna på andras historier. Tilia anordnar även gruppträffar och läger.

Mind – Ideell förening som arbetar med psykisk hälsa. Här kan du chatta om sådant som tynger dig. Det finns även en självmordslinje dit du kan vända dig om du eller en närstående har tankar på att ta sitt liv.

SPES – Ideell organisation för de som förlorat en familjemedlem, släkting eller vän genom suicid. Hit kan du vända dig för stöd och för att prata med andra i samma situation.

Jourhavande medmänniska – Här kan du anonymt chatta eller prata i telefon med volontärer om vad som än tynger dig. Stödlinjerna är öppna varje natt alla dagar om året.

Ungas jourer – Anonym chatt-, mejl- och telefonjour för unga.

Röda Korset – Har en chatt där du kan prata med en jourhavande kompis.

Maskrosbarn – Hit kan du vända dig om du har det jobbigt hemma, kanske blir du behandlad illa eller har en förälder som har ett missbruk eller en psykisk sjukdom. På Maskrosbarn kan du få stöd av en kurator online och chatta med vuxna som själva hade det svårt hemma när de var barn. De anordnar även fysiska träffar och läger.

Friends – Friends jobbar mot mobbning och andra kränkningar. Hit kan du vända dig via mejl, telefon eller webbformulär med frågor om bland annat mobbning, ensamhet, rasism och vuxnas ansvar.

Killar.se – Chatt för de som identifierar sig som kille och är mellan 10-25 år. Har även samtalsmottagning med kuratorer och psykologer i Stockholm eller över videosamtal.

Tjejzonen – Chatt för de som identifierar sig som tjej och är mellan 10-25 år. På Tjejzonen finns det möjlighet att få en fadder som man kan chatta med och träffa fysiskt.  

RFSL Stödmottagning – Hit kan man som hbtqi-person vända sig för stöd, bland annat om man blivit utsatt för trakasserier. Stöd ges över mejl, telefon eller genom fysiska träffar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.