Som chef för polisens demokrati-och hatgrupp i syd kommer hon i kontakt med kommuner och deras säkerhetsansvariga. Hennes känsla är att för få politiker anmäler hot.
– Man är så van vid att man blir ofredad och hotad framförallt via nätet så man reflekterar knappt över att det är ett brott, säger Katarina Aspegren, chef för demokrati-och hatbrottsgruppen i polisområde syd.
Av de 10 anmälningar från politiker i polisområde Malmö under 2016 och 2017 har ingen gått till åtal.
– Dels ska man hitta en gärningsperson och till exempel om det är ett olaga hot, som är ganska så vanligt, då måste den som är utsatt känna en allvarlig fruktan för sitt liv och det gör man kanske inte, för att man har blivit hotad två gånger i veckan och det har inte hänt något, och då faller brottet.
Syns det inte finns det inte
Ändå tycker hon att anmäla är viktigt för statistiken och för debatten. Syns det inte finns det inte.
– Någonstans måste vi också visa problematiken. Vi får kanske inte tag på gärningspersonen men vi visar ett mönster i samhället.
Idag kan hatbrott ge skärpta straff och det borde kanske vara samma för demokratibrott menar hon. Att det är en försvårande omständighet om man begår ett brott mot till exempel en politiker.
– Givetvis önskar jag en tydligare lagstiftning men det är inget vi råder över.Jag tycker också att debatten är viktig i samhället- den här normförskjutningen som sker- att det är ok att kalla eller hota eller utsätta folk för brott- den normförskjutningen tycker jag är skrämmande.
TV: Se hela inslaget