Torleif Dahlin vill se en ökad satsning från regeringen Foto: Olle Palm

Professor kritiserar regeringens insatser för grundvattnet

Uppdaterad
Publicerad

I juni beslutade regeringen att satsa omkring 25 miljoner kronor på att kartlägga det hotade grundvattnet i Sverige. Det är alldeles för lite, enligt professor Torleif Dahlin. Danmark har satsat 2,4 miljarder kronor på sin kartläggning, nästan 100 gånger mer än Sverige.

Danska forskare och myndigheter har i detalj kartlagt var landets grundvatten finns och hur de geologiska förutsättningarna ser ut. En av metoderna kallas SkyTEM och är ett helikopterburet geofysiskt system. Under helikoptern hänger en spole som sänder ut elektromagnetiska vågor. En tredimensionell bild skapas sedan av jorden, berget och grundvattnet i det undersökta området. Samma metod har använts på Öland och Gotland i Sverige. 

Torleif Dahlin är professor i teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola och han menar att satsningen måste genomföras i stor skala även i Sverige.

– Jag tror att vi måste satsa minst lika mycket som Danmark har gjort. Vi måste bestämma oss för om det är okej att vi förstör dricksvattenresursen för kommande generationer eller om vi istället ska skydda vårt viktigaste livsmedel.

TV: Därför blir det vattenbrist i Sverige

Nivåerna sjunker

Hotet mot grundvattnet är tudelat. Grundvattennivåerna minskar över hela landet, främst i sydöstra Sverige, med återkommande vattenbrist på bland annat Öland och Gotland. 

– Hittills har framför allt östra Sverige drabbats, men vi måste se om vårt hus i Skåne också. Till stor del är det människans påverkan som skapat problemet. Dikning och uträtade vattendrag gjort att regnvatten snabbt rinner ut ur området där det fallit och inte hinner bilda nytt grundvatten. I städerna ger hårdgjorda ytor samma effekt, säger Torleif Dahlin.

TV: Sehela inslaget på SVT Play

Kvalitén på grundvattnet är nästa stora problem. Länsstyrelsen i Skåne har gjort en kartläggning som visade att det fanns bekämpningsmedel i 22 av 27 provtagna brunnar. Dessutom fortsätter gamla soptippar och industritomter att läcka ut gifter.

– Föroreningarna från soptippar läcker långsamt ut. Det kan ta tiotals år innan föroreningarna har hunnit ner till grundvattnet, men om man inte åtgärdar det vid källan blir det mycket svårare, eller omöjligt, att ta tag i det, säger Torleif Dahlin.

LÄS MER: Vatten förgiftades i Kallinge

Danmark föregångsland

I en överenskommelse med Vänsterpartiet beslutade regeringen i juni att satsa 200 miljoner kronor på att förebygga torka och kartläggningar av grundvattenresurser i Sverige. Av de 200 miljonerna går 25 miljoner till kartläggning och övervakning av det hotade grundvattnet under tre år.

Danmark är ett föregångsland när det gäller kartläggning av grundvattnet. Det är fler länder än Sverige som ligger efter, enligt Torleif Dahlin. Ämnet är ett av flera som kommer att diskuteras på den internationella konferens som Lunds Tekniska Högskola är med och anordnar i Malmö 3-7 september.

Torleif Dahlin menar att svenska politiker måste lära av det danska exemplet, även om det tar emot att lägga miljarder på kartläggning av grundvattnet.

– Det krävs ju att man ser det hela i ett långt perspektiv, längre än en mandatperiod i riksdagen. Vi måste se det på 10 eller 100 års sikt. Det handlar om att skydda dricksvattnet för kommande generationer.

Historisk satsning

Ansvarig för området är näringsminister Mikael Damberg (S). Han menar att det inte går att jämföra Danmark och Sverige.

– I Sverige är hälften av vårt dricksvatten ytvatten. I Danmark är man beroende till 100 procent av grundvatten. Därför går det inte att jämföra länderna, säger han.

Damberg menar att regeringens satsning på grundvattnet är historisk och att tillskotten till Statens geologiska undersökning (SGU) kommer att leda till att kartläggning påbörjas i höst, bland annat i Skåne.

– Men det är riktigt att vi måste jobba mer på att säkra grundvattnet och att hitta nya grundvattentäkter, säger Mikael Damberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.