– Jag hittade min farfars farfar den vägen, säger Niklas Hertzman i Malmö släktforskarförening.

I dag, 20 januari, är det Släktforskningens dag. I Malmö uppmärksammas detta på Stadsarkivet med flera föreläsningar, varav en handlar om hur DNA-tekniken kan användas för att spåra äldre släktningar.

– Det är ett komplement till den traditionella släktforskningen, säger Niklas Hertzman.

Topsar kindens baksida

Rent tekniskt går det till så att släktforskaren topsar sig själv på kindens baksida. Därefter skickas provet med saliv och hudavlagringar till något av de företag som gör analyserna. 

Hittills har 40.000 svenskar topsat sig och i hela världen rör det sig om flera miljoner, berättar Hertzman.

– Analysen tar en till två månader. Därefter får man ett inlogg till en hemsida där man kan se vem man är släkt med av alla andra som topsat sig.

Han har själv släktforskat i 30 år och har med DNA-tekniken kommit i kontakt med anhöriga till sin farfars farfar.

– Min farfars far var en så kallad oäktning. Därför har det inte på traditionell väg att spåra fadern. Men det gick med hjälp av DNA-tekniken.

Hjälp med att göra test

Enligt Niklas Hertzman har DNA-tekniken i kombination med att allt fler kyrkböcker skannats in och finns på internet, tagit släktforskningen till nya höjder.

– Det är jättekul att få träffa andra släktingar som släktforskar. Jag har nu hittat ett foto på min farfars fars okända pappa.

Den som besöker Släktforskningens dag i Malmö i dag kan få hjälp att göra DNA-testet, som kostar runt 700 kronor.

Däremot tar släktforskarföreningen inget ansvar för vad topsningen kan ge för information.

– Skulle man hitta en mördare i släkten är det inget man själv kan ställas till svars för. Och vi släktforskare vill ju hitta spännande information ur det förflutna, säger Niklas Hertzman.