Polisen har bland annat tagit hjälp av drönare under kravallerna i Rosengård 2020. Men de används inom fler brottskategorier. Foto: Polisen/Gustav Röriksson

Drönare avslöjade misstänkta under Rosengårdskravallerna

Uppdaterad
Publicerad

Sedan ett par år tillbaka använder polisen drönare, eller så kallade UAS:er. De används när man söker efter försvunna personer, allvarliga brott och för att hitta misstänka eller stryka oskyldiga. Men polisen poängterar att de inte ska användas för övervakning.

I Skåne har de främst använts i Malmö. Vid Rosengårdskravallerna till exempel användes de så att misstänkta för upploppen kunde straffas och andra misstänkta kunde strykas från utredningen eftersom de var oskyldiga. I de flesta fallen används de för att leta efter försvunna personer men polisen har också använt dem under Operation Rimfrost (en polisoperation 2019, riktad mot gängkriminalitet).

– Det var en del av det brottsförebyggande arbetet. Då är det upplysningsplikt vilket vi har skyltat med, säger Anders Wiberg, polisintendent på polisen i region syd.

”Ska inte känna sig övervakad”

Polisen ser drönarna, eller UAS (Unmanned Aerial System) som de även kallas, som ett komplement till polisens operativa och brottsförebyggande arbete. Drönarnas kameror ska följa kameraövervakningslagen och själva fordonet regleras av Transportsstyrelsens lagar. Men det ska inte ses som någon allmän övervakning.

– UAS-en skapar först och främst trygghet för medborgarna. Det är ett sätt att hjälpa polisen i det förebyggande och operativa arbetet sen är det viktigt att vi är väldigt noga med intresseavvägningar, när och hur vi använder dem. Man ska inte känna sig övervakad på det sättet, säger Anders Wiberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.