Skåne

EU-miljoner ska få forskare att hitta svaret på barnlöshet

Publicerad

Forskare i Skåne och Själland samarbetar för att hjälpa ofrivilligt barnlösa par. De har fått pengar från EU och vill bli världsledande inom forskningen kring fertilitet.

Antalet nyfödda minskar i EU:s medlemsländer och ligger under det antal som behövs för att hålla befolkningsmängden på nuvarande nivå. För att hjälpa barnlösa par har svenska och danska läkare och forskare inlett ett samarbete. EU satsar 70 miljoner kronor i projektet, som kallas ReproUnion. Målet är att med hjälp av forskning och sjukvård i världsklass förebygga och behandla barnlöshet i hela EU och sätta Öresundsregionen på kartan globalt inom området barnlöshet och reproduktion.

– Det är en oerhörd fördel att vi kan arbeta över sundet. Det är en fördel för patienterna eftersom de kan utnyttja expertis i Danmark som inte finns på den svenska sidan och vice versa, säger Aleksander Giwercman, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor i reproduktionsmedicin vid Lunds universitet.

Han säger att samarbetet även innebär en stor fördel för forskningen inom reproduktionsmedicin eftersom forskarna får tillgång till ett större patientmaterial.

– Vi kan bli världsledande inom den här forskningen, säger Aleksander Giwercman.

Studerar orsaken till barnlöshet

Forskare inom ReproUnion studerar vad som orsakar barnlöshet, till exempel miljöfaktorer på arbetsplatser som påverkar mäns spermakvalitet och kvinnors äggstockar negativt, för att hitta nya behandlingsmetoder.

– Vi vet att män och kvinnor som drabbas av fertilitetsproblem senare i livet har högre risk att utveckla ämnesomsättningssjukdomar, som hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och benskörhet. Vi vill ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna är till fertilitetsproblemen, säger Aleksander Giwercman.

Aleksander Giwercman professor Reproduktionsmedicin Malmö. Foto: SVT

Forskarna arbetar även med nya metoder för provrörsbefruktning, som till exempel att kvinnorna ska få rätt hormonbehandling. Det har hänt mycket inom det området sedan de första provrörsbefruktningar, IVF, genomfördes i slutet på 70-talet.

Det första barnet som kom till genom provrörsbefruktning föddes 1978 i Storbritannien, och det första barnet i Sverige föddes 1982. Omkring tre procent av alla nyfödda barn som föds i Sverige har blivit till med hjälp av IVF, enligt statistik från Statens medicinsk-etiska råd.

Vid in vitro-fertilisering (IVF, provrörsbefruktning) sammanförs ägg och spermier i ett laboratorium där befruktningen sker.

Hitta männen tidigare

Inom ReproUnion pågår ett forskningsprojekt där Aleksander Giwercman vill identifiera män med fertilitetsproblem tidigare än som sker idag.

Kvinnor kommer i kontakt med sjukvården när de ska få p-piller, gör livmoderundersökningar, mammografi och blir gravida.

Män kommer inte på samma sätt i kontakt med sjukvården när de är friska. Det finns färre ”kontrollstationer” där man kan upptäcka om männen riskerar att inte kunna bli pappor.

Hoppas på bidrag i framtiden

Pengarna till samarbetet över sundet ska räcka till 30 november 2018. Därefter hoppas forskarna på att bidragsgivarna ska finna att deras arbete är värt att satsa på även framöver.

– Vi hoppas att vi genom de resultat vi har har uppnått ska övertyga världen att det värt att forsatt satsa på vårt arbete, säger Aleksander Giwercman.

De sjukhus som ingår i projektet är Skånes universitetssjukhus och de danska sjukhusen Rigshospitalet, Herlev, Hvidovre, Bispebjerg og Holbæk.

Barnlöshet

Världshälsoorganisationen, WHO, klassar barnlöshet som en sjukdom. Antalet kvinnor och män som måste få hjälp för att få barn är nu i nivå med de som drabbas av diabetes.

I Sverige är det tillåtet att använda donerade spermier eller donerade obefruktade ägg vid IVF, provrörsbefruktning. Donerade spermier kan även användas vid insemination. Vid användning av donerade ägg eller spermier kommer det blivande barnet endast att ha genetiskt släktskap med en av föräldrarna.

Källa: Statens medicinsk-etiska råd.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.