I studien har projekt från bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ingått. Människor med någonslags bidrag kunde vara med i arbetsmarknadssatsningarna som delfinansierades av EU-pengar.

– En sak handlar om hur projektbudgetarna är konstruerade där projekten behöver människor som går på försörjningsstöd för att projekten ska kunna attrahera pengar från den Europeiska Socialfonden, säger Malin Mc Glinn.

Olika jobbdefinitioner

Malmöprojekten som pågick mellan 2007 och 2013 utvärderades olika i något fall mycket utifrån känslor om hur deltagaren mådde eller kände, snarare än om de fått jobb. Men också vad som definerade ett jobb skiljde sig mellan projekten.

– Min forskning är inte främst fokuserad på om de här projekten är bra eller dåliga men vad de kan tala om för oss  om de föreställningar vi har om människor från andra kulturer, hur projektekonomin är konstruerad och hur den promotas ut – de här lyckade exemplen, säger Malin Mc Glinn.

Projekten blev en del av problemet

Malin Mc Glinn har kommit fram till  att arbetslösheten individualiserades. De arbetslösa beskrevs med till exempel språkliga brister, eller kunskap som inte validerats och med en kultur eller ectnicitet som var annorlunda.

Men hon kom också fram till att projekten blev en del av problemet snarare än lösningen.

– Projekten syftar till att inte ha bidragstagare och till att fler människor ska ha jobb men utan att det finns arbetslösa personer på bidrag så kan man ju inte få ihop ett projekt, säger Malin McGlinn.