– Från politiskt håll säger man att man gör allt för att stoppa utvecklingen, men det stämmer inte, säger Manne Gerell, doktorand i kriminologi vid Malmö högskola.
Regeringen vill att både grova våldsbrott och grova vapenbrott ska leda till hårdare straff i framtiden. Därför kunde justitieministern vid måndagens manifestation försäkra att regeringen redan arbetar med flera av de krav som många Malmöbor – bland dem flera mordoffers anhöriga – för fram.
Förutom skärpta straff rör kraven mer kameraövervakning, och fler vapenkontroller – även där gick ministern de anhöriga till mötes.
Effektivt kontrollera vapen
Men enligt Manne Gerell på Malmö högskola är forskningsstödet för att de åtgärderna fungerar förhållandevis svagt.
– Längre fängelsestraff har ingen eller mycket liten avskräckande effekt, förutom att man får bort folk som annars skulle begått brott från gatan. Det är inte heller säkert att fler övervakningskameror fungerar förebyggande när det gäller våldsbrott, eftersom sådana brott antingen är expressiva – det vill säga sker i stunden för att någon är förbannad – eller välplanerade. Är de välplanerade har man sannolikt koll på var det sitter kameror, säger Manne Gerell.
Vapenkontroller har däremot visat sig vara effektiva, bland annat i flera amerikanska städer som under 90-talet hade stora problem med våldsbrott.
– Men det gör polisen i stor utsträckning redan, säger Manne Gerell.
Sven Granath, kriminolog och analytiker vid polismyndigheten i Stockholm, listar tre områden som framför andra har visat sig vara betydelsefulla internationellt för att minska våld med skjutvapen i storstäder. Det handlar om att minska vapentillgången och handeln med narkotika, men också skapa bättre uppväxtvillkor för barn och unga med möjlighet till arbete i framtiden.
– I bakgrunden ligger ofta konflikter kring narkotikaaffärer. Sedan kan det enskilda motivet till att någon blir skjuten vara ganska personligt. Det kan vara en hämnd på att någons bror i sin tur har skjutits tidigare, till exempel, säger han.
Söka upp nyckelpersoner
Manne Gerell på Malmö högskola avfärdar inte de åtgärder som regeringen nu vill sätta in som verkningslösa, men menar att det finns annat samhället kan, och bör, göra. Han nämner två metoder som testats och visat sig vara framgångsrika i bostadsområden i USA där det förekommer mycket våld.
Det handlar dels om så kallad ”focus deterrence”, ungefär ”fokusavskräckning” – en metod som går ut på att aktörer från polis, socialtjänst och civilsamhälle söker upp våldsbenägna nyckelpersoner. Den andra metoden kallas ”violence interrupters”, våldsförebyggare och går ut på att före detta kriminella personer söker upp brottsoffer och försöker övertala dem att bryta hämndkedjan. Av de två metoderna har ”focus deterrence” bäst stöd i forskning.
– Det är en metod där man fokuserar på de mest våldsamma personerna. Polisen och socialtjänst söker upp dem, och företrädare från civilsamhället tar kontakt med de här personerna och säger: ”vi som bor här vill att våldet får ett stopp”, säger Manne Gerell och nämner manifestationen i måndags som ett exempel på avståndstagande från civilsamhället.
Ett annat exempel är när Malmö-imamen Salahuddin Barakat i november, efter ännu ett mord på en ung man, gick ut offentligt och vände sig till ungdomar i staden.
Har det någon betydelse för de som skjuter?
– För vissa. För en del kan det normativa, det många människor uttrycker, spela stor roll.
Oprövade metoder
Ingen av metoderna enligt amerikansk modell har hittills prövats någonstans i Sverige.
När det gäller den andra metoden – en form av medling där syftet är att bryta en hämndspiral av våld – är bevisen inte lika tydliga på att den är framgångsrik. Men Manne Gerell menar att det inte är skäl nog för politiker och myndighetsföreträdare att avstå från att prova den.
– Däremot är det metoder som kostar mycket pengar. I USA är den relativa effekten mycket större, eftersom antalet skjutningar i regel är fler, säger han.