Två familjer från Bosnien och två familjer från Kosovo har blivit avvisade från Malmö efter kommunens accept att gränspolisen får ta del av sekretessbelagda uppgifter från socialtjänsten.
Totalt har 15 personer tvingats lämna landet. Åtta är barn.
Enligt Leif Fransson, operativt ansvarig för gränspolisen i region Syd, har omhändertagandet gått lugnt tillväga. Barnen i familjerna har inte hämtats under skoltid.
Stadsjuristen godkände
Det var i slutet av november som gränspolisen lämnade en begäran till de fem socialkontoren i Malmö. Polisen ville att stadsområdena kontrollerade huruvida personer – som har fått ett utvisningsbeslut – fanns i socialregistret.
Stadsjuristen godkände förfrågan med hänvisning till en öppnande paragraf i utlänningslagen. Gränspolisen får därmed ta del av uppgifter såsom hemadress, telefonnummer, mejladresser och adress till arbetsplatser.
Försvarades
Beskedet utlöste starka protester. Socialhögskolan vid Lunds universitet, forskare och flera barnrättsorganisationer har varit kritiska. Christina Heilborn, chefjurist på Unicef, varnade för att beslutet kan innebära att papperslösa familjer inte vågar ta kontakt med socialtjänsten.
Enligt Malmö stads riktlinjer ska också papperslösa barnfamiljer som lever gömda kunna söka hjälp hos socialtjänsten. Barnen har rätt till skola, sjukvård och tandvård.
Inrikesminister Anders Ygeman (S) har försvarat beslutet att bryta sekretessen.
– Polisens agerande i Malmö är helt i linje med dagens lagstiftning. Saknar du skyddskäl ska du återvända. Gör du inte det så ska du utvisas, sade Anders Ygeman till SVT Nyheter Skåne i förra veckan.
”Fattigdom inget skäl”
Leif Fransson, operativt ansvarig, uppger att gränspolisen uteslutande begärt uppgifter rörande papperslösa som ska utvisas till länder på Balkan.
– Det är bara familjer från de länderna vi jobbar med. Det är personer som när deras ärende prövats till hundra procent har fått avslag, säger Leif Fransson.
– Det handlar inte om länder som Irak eller Syrien. Detta är länder där det inte pågår en väpnad konflikt, dit många åker och turistar. Det största problemet är fattigdom, men det är tyvärr inget skäl för att få asyl i Sverige, säger Leif Fransson.
Hur genomförs verkställandet?
– Det går att verkställa med en gång. Det går dagliga flyglinjer till de här länderna. I dag på morgonen (läs fredag) hittade vi en familj, som vi sedan bokade in på planet till Tuzla (I Bosnien, red. anm.) klockan 12 eller 14, säger Leif Fransson.
Kritiserar debatten
Hur har familjemedlemmarna reagerat när ni hämtat dem?
– Familjerna är tämligen beredda på det här. De har mer eller mindre gått och väntat på att det här skulle kunna hända, säger Leif Fransson.
Det har varit starka diskussioner kring den här åtgärden. Vad anser ni om debatten som varit?
– Vi får uppgifter som socialtjänsten har rätt lämna ut. Det är omöjligt för mig att recensera andras kritik, men det har blivit ungefär som i Reva-debatten, då många inte var mottagliga för fakta. Det blir en skev debatt och det saknas rätt mycket sammanhang som man inte väljer att berätta om, säger Leif Fransson.
Fler kommuner
Gränspolisen har begärt uppgifter om ett flertal familjer från socialtjänsten. Enligt Leif Fransson ska fler personer utvisas inom den närmsta tiden.
Alltsedan regeringens beslut att trappa upp sökandet efter personer som inte lämnat landet trots utvisningsbeslut har de inre utlänningskontrollerna ökat. Uppgifterna från Malmö stad är i dagsläget prioriterade i arbetet.
– Nu har vi så pass mycket uppgifter från Malmö stad att vi prioriterar detta. Vi kommer att ta det successivt, säger Leif Fransson.
När arbetet i Malmö anses avklarat ska gränspolisen begära ut uppgifter även från socialtjänster i andra kommuner.
– Vi har ett körschema, men det väljer vi att inte berätta om. Vi har ett ansvar i Skåne, Småland, Kronoberg och Blekinge. När begäran inkommer till en kommun så kommer det ganska snabbt att bli känt, säger Leif Fransson.