Guldskatten består av fyra föremål som grävdes ner någon gång på järnåldern. Foto: SVT

Guldskatt i Hjärup överraskar arkeologerna

Publicerad

En ovanlig guldskatt har hittats vid en utgrävning i Hjärup. Arkeologerna som gjorde fyndet är överraskade och tror att skatten tillhörde järnålderns överklass.

Guldskatten hittades vid utgrävningarna för det som ska bli Hjärup Västerstad, en ny stadsdel i utkanten av samhället. Fyndet består av fyra föremål. En bit sprialguld, ett ornerat guldbleck, en solid pärla och en bit spill. Troligen är de från tidsperioden år 400-550.  

– Den har säkerligen grävts ner som en skatt en gång i tiden, troligen för att gömma den för att den inte skulle komma i orätta händer helt enkelt, säger Adam Bolander, projektledare för utgrävningarna.

TV: Se hela inslaget här

Utgrävningarna avslutas i slutet av juni och då kan bygget av den nya stadsdelen starta. Foto: SVT

Område med skelettgravar

Där skatten hittades finns också spår efter ett större gårdskomplex med bland annat en mer än 40 meter lång byggnad, där järnålderns aristokrati haft fester och knutit allianser.

– Vi tänkte oss först att detta skulle vara en ordinär boplats, där dåtidens medelsvensson bott, men de här fynden kom verkligen som en överraskning och är ett tydligt tecken på att det är samhällets övre skikt vi har att göra med.

Fynden i området är inte bara från järnåldern. Ett område med skelettgravar från stenåldern vittnar om att platsen varit bebodd även för fyra tusen år sedan. I en av gravarna hittades en flintdolk som hjälpt arkeologerna att tidsbestämma gravfältet.  

– Vi kan jämföra med fynd från andra utgrävningar och konstatera att den här graven måste vara från sen bondestenålder.

Det stora antalet fynd från platsen visar att den har varit bebodd under både stenåldern och järnåldern. Foto: SVT

Dåtidens maktcentrum

Nu är arkeologerna i stort sett klara och platsen snart redo att återigen bebyggas. Fynden ska analyseras och det som intresserar dem mest är hur den här platsen förhåller sig till närbelägna Uppåkra, en av Skandinaviens mest fyndrika järnåldersstäder och dåtidens maktcentrum. 

– En undersökning av den här storleken är en betydande pusselbit i förståelsen för hur landskapet runt Uppåkra varit organiserat och förhållit sig till centralplatsen.

Adam Bolander är arkeolog och projektledare för utgrävningarna. Foto: SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.