– Det har varit helt galet. Det har blivit ett sådant uppsving att kunderna betalar fyra gånger mer i pris för denna än vad den cypriotiska osten kostar, säger Maria Tuvesson Lindgren på Soldattorpets mejeri i Hyby, ett par mil utanför Malmö, till TT.
I dag ska hon och maken Carlos tillverka 250 nya ostar på färsk komjölk från en gård fem kilometer bort. Redan innan arbetspasset inleds är ostarna tingade av sugna kunder.
– Det är sålt innan vi har gjort det, vi skulle ha kunnat göra hur mycket som helst.
Alternativ till kött
Den cypriotiska halloumins popularitet kopplas ofta till den vegetariska trenden. Sommartid fungerar den som ett laktovegetariskt alternativ till kött eller fisk på grillen.
I juni rapporterade Dagens Nyheter att det finns risk för brist framöver, eftersom även konsumenter i Tyskland, Frankrike och Storbritannien börjat få upp ögonen för halloumin och mjölken på Cypern inte kommer att räcka till för att mätta efterfrågan.
Men så, i början av juli, myntades plötsligt begreppet halloumiskam i Sverige sedan medier uppmärksammat att Cypern har högst antibiotikaanvändning i hela Europa inom djuruppfödningen.
Bara några dagar senare skrev forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet i en debattartikel att merparten av antibiotikan inom djuruppfödningen på Cypern används till behandling av gris och hönsfågel och därför inte kan kopplas till just halloumi, som görs på mjölk från kor, får och getter.
Men halloumilarmet satte ändå avtryck. Flera livsmedelsföretag såg en viss nedgång i försäljningen i juli jämfört med förra året.
Började ringa
Störst effekt fick halloumidebatten på de små gårdsmejerierna.
– Den helgen började det ringa hos alla, även från restauranger och detaljhandel. Försäljningen har gått upp så mycket att vi knappt kan tillverka så att vi möter efterfrågan, säger Linda Elvingsson, Sveriges Gårdsmejerister.
I början av året registrerade föreningen det varumärkesskyddade namnet eldost och Linda Elvingsson uppskattar att mellan 20 och 30 gårdsmejerier nu säljer sin grillost under det namnet.
Hett dopp
När rätt temperatur uppnåtts fiskas osten upp och läggs i formar för att pressas. Carlos hjälper till att tömma ut vassle ur den jättelika byttan. Den hettas sedan upp till 80 grader på kokplattor i rummet intill, innan den hälls tillbaka till byttan där de färdigformade ostbitarna ska få sig det sista heta dopp som ger osten dess karaktäristiska konsistens.
Trots den stora efterfrågan tänker de inte expandera.
– Vi är småskaliga och vi vill hålla på med mathantverk. Men det är klart, hade man velat satsa på att bara göra detta så hade man kunnat försörja sig på det. Men vi vill göra andra ostar också, säger Maria Tuvesson Lindgren.