Länsstyrelserna befarar att det samlade lekbeståndet av havsnejonöga i Sverige är mindre än 100 individer. I Skåne är risken att havsnejonöga redan har försvunnit. Foto: Nils Ljunggren

Fiskarten havsnejonöga starkt hotad i Skåne

Uppdaterad
Publicerad

Fisken havsnejonöga är på väg att försvinna. Trots stora insatser för att bevara arten, finns det färre än hundra individer kvar i Sverige. I Skåne befarar länsstyrelsen att arten redan har försvunnit.

I Sverige har havsnejonöga främst funnits utmed Västkusten och längs Skånes och Blekinges kuster. Det största beståndet har levt i Halland där omfattande inventeringar har genomförts de senaste fem åren.

Minskar kraftigt

År 2015 fann man lekande havsnejonöga i sammanlagt tjugo vattendrag. 2017 hittades arten i tolv vattendrag, vilket minskade till nio år 2018. Vid inventeringen 2019 hittades arten i endast två vattendrag. Under 2000-talet har havsnejonöga i Skåne noterats i endast ett enda vattendrag.

De senaste två somrarna har länsstyrelsen sökt efter havsnejonöga i vattendragen i nordvästra Skåne. Varken larver eller spår av lekande havsnejonöga har hittats, däremot ett par döda fiskar i Rössjöholmsån norr om Ängelholm.

– Vi befarar att havsnejonöga försvinner helt från vårt län, om den inte redan är borta, säger Anna Fohrman på Länsstyrelsen Skåne, i ett pressmeddelande på torsdagen.

Nationellt åtgärdsprogram

Under oktober månad fastställer Havs- och vattenmyndigheten ett nationellt åtgärdsprogram för havsnejonöga, för konkreta åtgärder för att rädda arten, behövs omedelbart.

– Olika åtgärder måste till för att bryta den negativa trenden för havsnejonöga, som är en art med specifika krav i en miljö som påverkas hårt av människan, säger Michael Diemer på Havs- och vattenmyndigheten.

Problem i havsmiljön

Bevarandearbetet har redan inletts och under de senaste åren har länsstyrelserna bekostat omfattande biotopförbättrande åtgärder i flera av de vattendrag, där arten tidigare har funnits.

– De senaste årens tillbakagång är mycket oroande. Under de senaste decennierna har det gjorts åtgärder i vattendragen som borde ha gynnat havsnejonögat. Att beståndet fortsätter att minska, gör att man kan misstänka stora problem i havsmiljön, säger Mikael Svensson vid SLU ArtDatabanken.

Havsnejonöga

Havsnejonöga är en art i fiskfamiljen nejonögon.

De vuxna djuren är olivfärgade eller gulbruna med ljusare undersida och kraftig svart eller mörkbrun marmorering på rygg och sidor. Liksom hos flodnejonöga finns två åtskilda ryggfenor, men havsnejonöga har sugmunnen tätare besatt med tänder och blir även större, upp till 1 m och 2,5 kg.

Arten förekommer i Nordatlanten och de stora sjöarna i Nordamerika samt i bäckar och floder som mynnar där. Söderut förekommer den till Florida och västra Medelhavet; i Sverige finns den vid väst- och sydkusten samt sällsynt i södra Östersjön.

Den blinda larven tillbringar 4½ till 5½ år i lekflodens mjuka botten, där den livnär sig av att filtrera mikroskopiskt små alger och smådjur. Under den 3–4 år långa parasitiska delen av sitt liv, som den tillbringar ute i havet eller i stora sjöar, livnär den sig på fisk, som den suger sig fast på och äter av genom att gnaga med sin rasptunga.

I Nordamerikas stora sjöar utvecklades populationen av havsnejonöga till en allvarlig skadegörare på fisket under 1930- och 1940-talen, varefter en massiv bekämpningsinsats påbörjades under 1950- och 1960-talen, vilken har resulterat i ett stabilt tillstånd med bättre fiske.

Under lekvandring och lek upphör djuren att äta, tarmen degenererar och de dör efter leken.

Fisken har lokalt i Europa betraktats som en delikatess med sitt feta och oljiga kött, men dess betydelse har avtagit eftersom arten minskat kraftigt i Västeuropa, och på många håll är den sällsynt.

I Sverige räknas arten till de hänsynskrävande. Minskningen beror bland annat på föroreningar, dammbyggen och förstörda lekbottnar.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.