– När det väl kommer en avhoppare så måste man agera snabbt, man måste veta hur man ska hantera det och där brister det ibland, säger länsstyrelsens sakkunniga Lottie Holmström.

Idag finns det inte så mycket information att söka i ämnet men på hemsidan, som just nu är under uppbyggnad, ska det finnas möjlighet att ta reda på hur man gör för att hjälpa en person som vill lämna ett kriminellt nätverk eller en våldsbejakande extremistisk organisation.

”Stor okunskap”

Initiativtagare till hemsidan är polisen Susanne Gosenius som är personsäkerhets- och brottsoffersamordnare för hela polisområde syd.

– Det är många kommuner som hör av sig till mig som är intresserade och vill veta mer. Men så finns det också många som vi kontaktar som har avhoppare i sina kommuner och som inte alls känner till att kommunen har ett ansvar i de här frågorna, säger Susanne Gosenius.

Länsstyrelsen har fått EU- pengar ur fonden för inre säkerhet för att öka kunskapen kring hur man underlättar för personer som vill hoppa av. Både inom våldsbejakande extremism, men också kriminella nätverk.

Flera kommuner i Skåne är med i arbetet och Malmös avhopparprogram som funnits sedan 2012 bidrar med sin erfarenhet och kunskap.

Pengar används inte

När kommunerna måste flytta någon, till familjehem eller utlandsplaceringar, kan de söka bidrag från polisen. Totalt finns fem miljoner per år avsatta, men under flera år har man haft få eller inga ansökningar.

– Jag tror det är så att alla kommuner inte har kännedom att de här pengarna finns att söka. Och de som vet att pengarna finns söker inte av den anledningen att man inte vet hur man ska jobba med de här frågorna, säger Susanne Gosenius som hoppas att hemsidan ska kunna hjälpa till med även detta.