Skidgallmyggan är bara 1-2 millimeter stor, och kan inte förflytta sig särskilt långt. Tidigare har skadorna varit begränsade till odlingarnas ytterkanter. Skadorna har ekonomiskt sett varit relativt små, och bekämpning med kemiska medel har oftast inte ansetts nödvändig. Men situationen har snabbt förändrats.
– Ja det har varit ett perifert problem tidigare, men under de senaste två åren har det blivit mycket större. Nu är populationerna så stora att de sprider sig in i hela odlingar. För en del odlare hotas lönsamheten, säger Mattias Larsson, docent i kemisk ekologi och forskare på Sveriges Lantbruktsuniversitet, SLU, i Alnarp.
Skadorna syns tydligt på ett rapsfält alldeles utanför SLU:s forskningsanläggning i Alnarp. Vid den här tiden, alltså strax efter blomningen, ska skidorna vara tydligt gröna. Men överallt ser man gulnade och ibland uppfläkta exemplar. Här träffar vi hortonomstudenten Louise Backström, som samlar in skadade skidor.
– Larverna ligger inne i skidorna och äter upp fröna. När de är klara och skidorna spricker upp så hoppar larverna ned i jorden och där kläcks de till nya myggor, säger hon.
Samarbetar med skalbagge
Men skidgallmyggan agerar inte ensam. En förutsättning för att skidan ska kunna invaderas är att den blygrå rapsviveln först har varit på besök och gjort hål på skidan. Bekämpningen måste därför göras på båda arterna.
– Båda två tycks ha ökat i antal från 2014. Tidigare har populationerna varit tillfälligt uppblossande och har snabbt gått ner igen. Men nu har vi en stadig ökningsom inte visar några teckan på att avta. Det är en helt ny situation, säger Mattias Larsson.
TV: Se hela inslaget
Hittills har enda bekämpningsmetoden varit kemiska medel, men det är problematiskt och egentligen något man vill undvika.
– Det viktiga är att veta när man ska bekämpa och när man kan låta bli. För mycket bekämpningsmedel ställer till med sekundära problem. Även nyttiga insekter skadas, säger han.
Lockas med sexdoft
SLU arbetar nu på att försöka få fram fällor som ger snabba svar på hur många skidgallmyggor som finns i en odling vid ett visst tillfälle. Om man vet när populationerna är som störst och när de är ute och flyger blir bekämpningen lättare.
– Vi håller nu på att ta fram sexuella lockmedel. Honorna ger ifrån sig en doft för att locka till sig hanar. Om vi identifierar och utvinner den kan vi göra syntetiska versioner som man placerar i fällor, och då får man snabbt svar på hur många myggor det finns, säger Mattias Larsson.
