Det kan börja som några träningspass i veckan. Helt hälsosamt. Kanske en vilja att äta nyttigt, inget konstigt med det heller. Men för några blir jakten på det hälsosamma livet för mycket och övergår till ätstörningen ortorexi. Men frågan är: när går det från att vara normal träning till att bli ett problem?
– Det är oftast en flytande övergång. Man kan säga att det börjar bli ett problem när man får ångest när man inte tränar eller inte hittar den maten man tycker är speciellt hälsosam och att det börjar påverka vardagen, säger Hans Briggmar som är överläkare på ätstörningsenheten i Lund.
Ingen egen diagnos
Idag hamnar ortorexi under diagnosen ”ätstörningar utan närmare specifikation”. Att ätstörningen inte har någon egen diagnos gör att det inte finns särskilt mycket forskning och ingen statistik över hur många det är som tänjer på gränsen till det hälsosamma.
– Det hade kanske behövts eftersom det hade kunnat ge resurser för att starta enheter och behandlingsinsatser. Finns det inte en diagnos kan man ju också fråga sig varför det ska gå under sjukvården, säger Hans Briggmar.
En svår linje att dra
Men det är svårt med gränser och benämningar. Vad som är normalt är personligt och linjen är tunn.
För Niclas Christoffer tog de lång tid att söka hjälp.
– Allting handlade om att förbränna kalorier, få kondition, att svettas. Till och med när jag började gå i behandling så var det första jag sa ”det är ju en sån fin dag, jag gick hela vägen hit”. Men då fick jag till svar: ”gick du hit för att det var fint väder eller gick du hit för att träna och förbränna kalorier?” , säger han.
Sökte för sent
För Niclas var gränsen till sjukdom för länge sedan passerad när han sökte hjälp. Men det är inte alltid så tydligt, speciellt inte i ett samhälle där träningstrenderna, hälsotips och vägen till det perfekta livet ligger omlott förpackade i bloggar och glansiga tidningsmagasin.
– Linjen är ju så oerhört tunn idag, i början blir du beundrad och alla vänder sig om i kafferummet. Men ibland applåderar omgivningen lite för länge. Så plötsligt upptäcker omgivningen att det är något som verkar konstigt och så slutar applåderna, säger Per Johnson som är psykolog och forskare i Lund.
Som en nykter alkoholist
Det är en gräns som inte riktigt går att dra. Men samtidigt en gräns som kan få förödande konsekvenser när den passeras. För Niclas så är sjukdomen något han alltid kommer få bära med sig.
– Jag har en kompis som är nykter alkoholist och jag har exakt samma problematik. Blir det för mycket mitt liv så måste jag vara försiktig med träningen – jag måste hålla koll så att jag inte tappar kontrollen, säger han.