Tonsättaren Jafar Hasan Aboud kom till Sverige för sex år sen, men oavsett var han bor finns musiken alltid med honom.

– När du saknar en människa eller talar om kärlek, så behöver du ett språk, allt kräver ett språk. Men med musiken behöver du inget språk, säger han.

Jafar Hasan Aboud slog igenom redan som 17-åring, jobbade som dirigent och byggde upp sin egen musikskola. Men kändisskapet hade en nattsvart baksida.

– I och med regimskiftet var situationen mycket svårt mellan 2003 och 2007, särskilt för musiker och sångare. Min vän mördades och jag blev skräckslagen, säger han.

Hans äldre bror hjälpte honom att komma till Sverige.

– Jag är van vid kändisskap och publikens kärlek eftersom jag i hela mitt liv har framfört vacker musik för mitt folk.

– Jag är i Sverige och är lycklig här, men jag är inte känd här. Betyder det att mitt liv är slut? Nej! Jag måste framföra det vackraste jag har så att svenskarna får lära känna mig.

De senaste åren har Jafar sakta men säkert etablerat sig som musiker och tonsättare även i Sverige och Skåne, han har skrivit musik till flera uppsättningar på Malmöoperan och Helsingborgs stadsteater och även tonsatt Tomas Tranströmers dikter.

I våras återvände han till Irak för första gången på sju år – men då i sällskap med världsmusikbandet World mix orchestra.

– När jag åkte med World mix orchestra till Bagdad blev folk väldigt imponerade. ”Åh, är de svenskar”, undrade folk. Det blev en seger över all slags terror.