Under tisdagen gav den huvudmisstänkte 38-åringen sin version inför rätten i Malmö tingsrätt. Han greps i oktober 2016 misstänkt för grova bedrägerier och grova dataintrång hos såväl banker, myndigheter, politiska partier, företag och advokatbyråer.
Åklagare Henrik Söderman uppehöll sig kring de tre personer som 38-åringen namngav i rätten. 38-åringen ville dock inte berätta mer än deras förnamn.
– Jag vill inte uttala mig om de här personerna, säger 38-åringen.
Höll datorerna öppna
Åklagarna gick vidare och ställde många frågor kring de uppdrag som 38-åringen menar att han fick av de tre männen.
Det handlade till exempel om att skaffa datorer, hålla kontakt med den medåtalade 42-åringen i Stockholm samt att hålla datorer öppna.
Första uppdraget började med att 38-åringen ombads att köpa en dator. Då erbjöd 38-åringen sin MacBook som låg hemma, eftersom den hade en defekt. För den fick han 9.000 kronor. Den andra datorn som hittades hemma hos den misstänkte ska han ha köpt på uppdrag av ligan.
Sedan utökades uppdragen. Enligt 38-åringen skulle han hålla kontakt med den medåtalade 42-åringen från Stockholm.
– Jag skulle fråga om han gjort vissa saker och sådant, säger 38-åringen som inte vill precisera vad uppdraget gick ut på.
Åklagaren: Fick du några andra uppdrag?
– När vi kommer fram till punkterna under rättegången kan vi ta det då.
Åklagaren bytte därefter spår. Lite irriterad stämning uppstod när 38-åringen ombads berätta om 3 oktober 2016, dagen då han greps av insatsstyrkan.
– Jag ville gömma mig. Jag hade folk efter mig.
Åklagaren: Kan du berätta om det?
– Nej.
38-åringen ifrågasatte åklagarens frågor och motfrågade vad det var som åklagaren ville veta om den dagen.
– Du har inte pratat under hela förundersökningen. Jag vet inte vad som hände den dagen. Men du vet det, säger åklagaren Henrik Söderman.
Tillhörde ligan
När 38-åringen greps hade han två datorer igång. Dessa tillhörde ligan på de tre personerna, påstår 38-åringen. Men han vill inte närmare berätta om hur det kom sig att han hade dem öppna i knät.
– Jag hade fått i uppdrag att stänga datorerna om polisen kom. Mer än så kan jag inte säga.
Åklagaren: Hur hamnade datorerna i lägenheten?
– Jag har fått dem av killarna.
Åklagaren: Varför har du inte sagt det på en gång?
– Du kunde ha ställt frågan korrekt. Kontakt för mig innebär att prata i telefon. Jag hade i uppdrag att ha datorerna lite då och då när de själva inte kunde ha dem.
Åklagaren: Måste du vara där för att de ska vara påslagna?
– Det vet jag inte.