Redan under de första augustidagarna efter att Kim Wall försvunnit uppstod idén hos hennes familj och vänner att skapa en fond i den svenska journalistens namn.

Drygt sju månader senare hedras Kim Walls minne genom tillkännagivandet av den första resestipendiaten. Mottagaren är den danska journalisten och forskaren Anne Kirstine Hermann.

– Jag blev väldigt överraskad. Det var väldigt känslosamt när jag fick reda på att jag var stipendiaten, säger hon till TT.

Träffade familjen Wall

På Kim Walls födelsedag den 23 mars fick hon ta emot stipendiet på en restaurang i Brooklyn, New York. Åtta dagar tidigare besökte den Köpenhamnsbaserade journalisten familjen Wall i Skåne. Ett möte som gjorde ett starkt intryck på den 33-åriga danskan.

– Det betydde mycket att träffa föräldrarna Ingrid och Joachim. Jag fick en förståelse för hur mycket fonden betyder för familjen och Kims vänner. Jag fick höra deras tankar om stipendiet och då förstod jag även att mina journalistiska ideal ligger nära de ideal som Kim stod för. Då kände jag mig säker på att jag kan hedra hennes minne på ett sätt som familjen tycker är värdigt.

Hon kände inte Kim Wall personligen, men var imponerad över den unga svenskans journalistiska gärning.

– Hon var en unik journalist. Det är väldigt få skandinaviska journalister som får skriva artiklar för de stora amerikanska mediehus hon jobbade för. Jag har själv bott i USA och jag vet hur svårt det är på den amerikanska mediemarknaden.

Människor tvångsförflyttades

Med stipendiesumman på 5 000 dollar (drygt 40 000 svenska kronor) kan Hermann förverkliga ett bokprojekt om hur den grönländska befolkningen påverkades av Danmarks assimileringspolitik från andra världskrigets slut fram till 1960-talet.

– Människor tvångsförflyttades från sina bosättningar till större städer. Folk blev tagna från sina föräldrar och indoktrinerade till att bli danskar. Det här är fenomen vi känner till från kolonierna, men det är få danskar som själva vet om vår historia kring Grönland.

Under maj och juni kommer Hermann att vistas på Grönland i 25 dagar.

– Jag ska samla in utsagor från folk som har upplevt de här övergreppen. De börjar bli gamla nu, så det var viktigt att skaffa pengar för att kunna resa dit. För att träffa människor som fortfarande minns vad som hände.

Likt Kim Wall vill Anne Kirstine Hermann ge en röst åt människor som på egen hand aldrig har en chans att slå igenom i mediebruset. Hermann har exempelvis skrivit om hur ursprungsbefolkningen i Nicaragua och Bolivia påverkas av klimatförändringen.

– På det sättet ligger mitt arbete och journalistiska ideal nära det som Kim Wall gjorde. Hennes stora projekt från Marshallöarna är lite i samma anda, säger Hermann.

En berättelse Kim hade skrivit

Hermann har även en doktorstitel i journalistik och är just nu gästforskare vid Arthur L. Carter-institutet i journalistik på New York University. Under hösten har hon grävt i FN:s arkiv för att kartlägga de politiska processerna kring hur Grönland som dansk koloni införlivades i Danmark. Under våren har hon gjort detsamma i flera arkiv i Köpenhamn.

– Jag försöker sätta in det i kontexten av det kalla kriget och utvecklingen på det världspolitiska planet under den här tidsperioden.

Projektets koppling mellan hur stora politiska beslut påverkar enskilda och utsatta människor tror hon var avgörande för att just hon fick minnesfondens första resestipendium.

– Det är en berättelse som Kims föräldrar och vänner föreställer sig att hon också hade velat skriva om. Det är en berättelse om människor som aldrig har fått en röst. Tack vare det här stipendiet kan jag förmedla deras berättelse till omvärlden, säger Anne Kirstine Hermann.