– Principen är att fånga regnet där dropparna trillar, säger avdelningschefen Marianne Beckmann.

Två dygn efter ”syndafloden” håller VA Syd på att inventera bristerna i sitt ledningsnät. Det finns dock områden som fungerat bättre än andra. Klimatanpassade Augustenborg är ett exempel.

Tidigare översvämningar

Augustenborgsprojektet startade i slutet av 1990-talet med hjälp av statliga klimatmiljoner och pengar från VA-verk och fastighetsägare.

– Augustenborg var ett område som tidigare hade problem med översvämningar. Men det har man inte haft denna gång, säger Marianne Beckmann.

Genom att anlägga dammar och kanaler bromsas flödena på väg mot det ibland underdimensionerade ledningsnätet. Delar av vattnet dunstar eller tas upp av växter.

– Det rinner trögt och långsamt innan det ner i ledningssystemet och slutligen ut i Öresund, säger Marianne Beckmann.

Kontroll över flödena

Det handlar om att ta kontroll över flödena och hitta naturliga uppsamlingsplatser – som amfitieatern på Augustenborgsskolans gård, dit vattnet rinner från de stora asfaltytorna.

– I amfiteatern står vattnet en stund. Det finns en dränering i botten som avleder de små flödena och ett bräddavlopp så att vattnet kan rinna vidare, säger Marianne Beckmann.

Det är 150 – 200 år sedan det regnade så kraftigt i Malmö senast. Meteorologerna spår dock större regnmängder i framtiden. Ändå vill man på VA Syd inte att hela Malmö byggs om som Augustenborg.

– Nej, det tycker jag inte. Det här är Augustenborg och det ser jättebra ut här. Det handlar om att hitta lösningar för respektive område och jag vill inte bygga om hela stan, säger Marianne Beckmann.