I universitetsstaden Lund finns högst andel högutbildade kommunpolitiker i landet. (Arkivbild.) Foto: Johan Nilsson/TT

Lund har flest högutbildade kommunpolitiker i landet

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges riksdagspolitiker har oftast högre utbildning än kommunpolitikerna. Det visar en ny kartläggning från SCB där alla Sveriges kommuner ingår. Lund och Staffanstorp hör till de kommuner som har flest högutbildade politiker.

En tredjedel av landets kommunpolitiker har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre, visar statistik från SCB. Det kan jämföras med landets riksdagsledamöter, där hälften har en högre utbildning.

Lägsta utbildningsnivån

– Kommunpolitikerna har den lägsta utbildningsnivån när vi jämför ledamöterna i riksdagen, regionerna och kommunerna, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB i ett pressmeddelande.

När kommunerna ställs emot varandra är det flera skånska kommuner som sticker ut. Högst andel högutbildade kommunpolitiker har universitetsstaden Lund, där nära tre av fyra politiker har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Staffanstorp ligger också högt med en fjärdeplats på listan.

Bjuv ligger i botten

I den skånska kommunen Bjuv är utbildningsnivån betydligt lägre – endast två kommuner i landet har en lägre andel politiker med eftergymnasial utbildning.

Skillnaderna i utbildningsnivå är stora även mellan länen. Stockholms län har den överlägset största andelen högutbildade politiker (46 procent), medan Västra Götaland, Gävleborg och Västmanland har den lägsta andelen.

Kommunerna med högst andel utbildade politiker

De kommuner med högst andel politiker med högre utbildning:

1. Lund: 73,8 procent

2. Täby: 65,6 procent

3. Uppsala: 65,4 procent

4. Staffanstorp: 61,0 procent

5. Linköping: 60,8 procent

Undersökningen bygger på SCB:s valstatistik om nominerade och valda kandidater från valen 2018. Utbildningsnivån avser vårterminen 2018.

Källa: SCB

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.