Det bostadshus i Brysselkommunen Etterbeek där svenske Osama Krayem greps i våras. Foto: Wiktor Nummelin/TT

Krayem från Malmö kan ha planerat terrordåd även i Amsterdam

Publicerad

Osama Krayem från Malmö åkte buss från Bryssel till Amsterdam samma dag som terrordådet inträffade i Paris. Nu misstänker belgisk och fransk polis att hans plan var att utföra ett terrordåd även mot storflygplatsen Schiphol.

Det rapporterar HD/Sydsvenskan på lördagen. Uppgifterna kommer från en källa vid den federala åklagarmyndigheten i Bryssel.

Krayems resa mellan Bryssel och Amsterdam kopplas samman med en dator, som sannolikt använts av flera av terroristerna, som hittades efter terrordåden i Bryssel. I den fanns en lista över mål. Där ingick samtliga de platser som attackerades i Paris, men också tunnelbanan samt flygplatsen Schipol.

De nya misstankarna bygger dels på den upphittade datorn, dels på två bussbiljetter som hittats.

– Det var två enkla biljetter, uppger en källa på federala åklagarmyndigheten i Bryssel för HD/Sydsvenskan.

Fynden kan tyda på att Krayem tillsammans med en kamrat planerade en attack även på Amsterdams flygplats Schiphol den 13 november, samma dag som terrordåden ägde rum i Paris.

Metron och flygplatsen var nya mål

Franska utredare tror enligt tidningen Le Monde att terroristerna den 13 november även tänkte attackera tunnelbanan i Paris, samt Schipol, men att dessa planer av någon anledning övergavs.

Den 24-årige Osama Krayem från Rosengård sitter häktad i Bryssel sedan april i år. Krayem var en av jihadisterna i den IS-cell som låg bakom terrorattackerna i Paris den 13 november i fjor – då 130 människor dödades, samt dåden i Bryssel den 22 mars i år – då totalt 165 människor dödades.

I torsdags beslutade en belgisk domstol att Osama Krayem ska vara fortsatt häktad i ytterligare två månader.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer