– Vi kan se att det här trycket håller i sig och att det finns en stark efterfrågan av våra insatser, säger Jesper Abelin, sektionschef för Plattform Malmö.

Av de 50 ärenden man hade förra året så definierade man 25 som avhoppare.

– Förra året hade vi en högre kriminalitet i staden och då hade vi individer som kanske funderade på att hoppa av eller kontaktade oss därför att det fanns en akut hotbild. Men nu är det lite lugnare och det kan generera avhoppare som har en annan motivation, som kanske funderar över sin livssituation och sitt sätt att leva, säger Susanne Gosenius, brottsoffer- och personsäkerhetssamordnare för polisen i region syd.

Polisen gör hotbildsbedömning

Personer som hör av sig vill lämna ett kriminellt nätverk eller finns i en kriminellt destruktiv miljö där det finns en hotbild. Resterande kan handla om personer i början av en kriminell bana, personer som är hotade eller anhöriga.

– När en individ hör av sig till oss så gör polisen direkt en hotbildsbedömning och därefter har vi en verktygslåda med olika insatser som vi mobiliserar, säger Jesper Abelin.

– Det finns de som är enormt hotade och som man måste flytta på omedelbart. Sedan finns det de som väljer att lämna en kriminell livsstil, men vars gruppering kanske inte straffar utträde och då kan de bo kvar, säger Susanne Gosenius.

Hårda krav

Det ställs hårda krav för individen – man får inte återgå i kriminalitet eller missbruk. Avhopparverksamheten i Malmö har funnits sedan 2012. Av de 25 som hoppade av 2016 hade 17 inte återfallit i brott enligt polisens register. För 2017 var siffran 13 av 25.

– Man måste vara motiverad till detta. Det kommer att krävas ett hårt arbete för individen som ingår i det här arbetet och mycket krävs av den personen att bryta med de mönster och den livstil man har haft, säger Jesper Abelin.