Mosasaurien Prognathodon, även kallad Dollosaurus och kunde bli åtta meter lång, biter en korthalsad plesosaurie i axeln i Kritahavet runt Kristianstad för 80 miljoner år sedan. Foto: Gabriel Urgento (illustration)

Åtta meter lång ”havsdrake” härjade i Kristianstad

Uppdaterad
Publicerad

Det som idag är Kristianstad var hav för 80 miljoner år sedan. Här simmade framför allt plesiosaurier och mosasaurier in och födde sina ungar, tror forskare. Och spår av dessa finns än idag i sanden på många av kommunens förskolor.

– Fossil och dinosaurier är tacksamma ingångar till naturvetenskap, säger Elisabeth Einarsson, paleontolog och universitetsadjunkt i bland annat geovetenskap vid Högskolan i Kristianstad.

Hon har forskat om vilka djur som levde i den så kallade Kristianstadbassängen för 80 miljoner år sedan. På skärtorsdagen disputerar hon på sin avhandling vid Lunds universitet, där hon har bedrivit forskningen.

Utöver fossilfynden av ”havsdraken” mosasaurie och plesiosaurier har man även hittat fossil från landlevande djur, det vill säga dinosaurier, som ornitopoder och den köttätande rovdinosaurien megaraptor i Kristianstadsområdet. Utgrävningarna har skett i Iganberga, Ullstorp, Ivö, Klack och Åsen.

– Åsen var precis utanför en flodmynning där det var ganska skyddat och där har vi hittat extremt mycket fynd från yngre individer av mosasaurier, svanhalsödlor (plesiosaurier) och även speciella hajar, berättar Elisabeth Einarsson för SVT Nyheter Skåne.

– En spekulation är då att det kan ha varit ett barnkammarområde där djuren simmade in och födde sina ungar.

Fossil i barnens sandlådor

Starten på avhandlingen var ett fynd på en förskola i Kristianstad för åtta år sedan. I sandlådan hittades 80 miljoner år gamla hajtänder, sjöborretaggar och armfotingar. Det har sedan visat sig att många sandlådor i Kristianstads kommun innehåller havsbottensand från Kritahavet. Att de var just barn som gjorde fynden gav Elisabeth Einarsson, som själv är lärare i grunden, en idé:

– Jag saknade tidsperspektivtänkandet i läroplanen, vilket jag tror behövs för att diskutera frågor som klimatförändringar och hållbar utveckling på en rimlig nivå.

Elisabeth Einarsson, paleontolog och universitetsadjunkt i geovetenskap och geovetenskaplig didaktik vid Högskolan Kristianstad disputerar med sin avhandling vid Lunds universitet på skärtorsdagen. Foto: Stefan Einarsson

Tillsammans med lärare utvecklade hon förslag på olika övningar och lekar för barn på förskola och upp till gymnasienivå för att underlätta pedagogiken för lärarna och fånga intresset hos barnen. Övningarna finns med i avhandlingen.

– Till exempel kan barnen illustrera näringskedjan med hjälp av en lek där de är bläckfiskar, fiskar, svanödlor och mosasaurier som levde i detta hav och åt upp varandra, säger Elisabeth Einarsson.

– Eller plocka fram alla sina leksaksdinosaurier och försöka identifiera vilka de är och diskutera om de var köttätare eller växtätare. Det är också en bra övning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.