Foto: Scanpix

EU säger ja till förslag som ska rädda ålen

Uppdaterad
Publicerad

Den är akut utrotninghsotad, men trots det tronar ålen på bland annat de skånska julborden. Även i övriga Europa fortsätter man äta ål trots larm.

På onsdagen röstade Europaparlamentet ja till det förslag på krav på nya åtgärder för att rädda den europeiska ålen, som EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) tagit fram. Bland annat ska den kritiserade ålutsättningen utvärderas. Nu ska förslaget upp i EU-kommissionen.

Två miljoner yngel

I bland annat Skåne har länsstyrelsen under många år hämtat ålyngel från England och Frankrike, så kallad glasål, för att sätta ut i skånska vatten som en del av EU:s gemensamma ålåterhämtningsplan.

Utsättningen finansieras bland annat med skattemedel och i år satsade även Havs- och vattenmyndigheten 2,5 miljoner kronor på utsättning av ålyngel i svenska vatten. Totalt har runt två miljoner ålyngel satts ut under sommaren i Sverige.

Planen har varit att få ynglen att växa upp till vuxna ålar som sedan kan ta sig ner till Sargassohavet utanför Nordamerikas södra östkust och leka, och sedan komma tillbaka Sverige för fortplantning.

Bidrar inte till återhämtning

Ålutsättningen har pågått sedan 70-talet. Till en början som stöd åt fisket, men under de senaste tio åren för att bevara och stärka beståndet, enligt länsstyrelsen. Men utsättningen har samtidigt varit utsatt för kritik. Bland annat har forskare hävdat att det inte går att bevisa att ålen faktiskt hittar ner till sin lekplats i Sargassohavet. Och nu har oron tagit fart på nytt.

Enligt Internationella havsforskningsrådet bidrar ålutsättningarna sannolikt inte till återhämtning av ålbeståndet, något som EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP) tagit fasta på. I ett förslag som Europaparlamentet röstar om på onsdagen kräver hon att EU-kommissionen senast i mars nästa år tar fram ett nytt lagförslag för att rädda ålen, och att kommissionen utvärderar ålutsättningen.

– Jag vill att kommissionen tittar väldigt noga på de här utsättningarna och om de ska kunna listas som en bevarandeåtgärd, säger Isabella Lövin (MP).

– Nu används den här åtgärden i vissa länder snarare som ett stöd till fisket: vi sätter ut ålyngel så att fiskare ska kunna fiska de här ålarna när de är vuxna.

Ålyngel dör under fiske och transport

Isabella Lövin poängterar också att det inte finns några krav på EU-länderna hur utsättningarna ska genomföras och vad de ska användas till. Till exempel finns det inga villkor för hur själva fisket av ålyngel ska ske.

– I vissa fall finns det exempel där kanske 50 procent utav ålynglen har dött under själva fisket. Sedan dör de under transporten också. Och sist men inte minst så är det ju väldigt osäkert huruvida sådana här förflyttade ålar hittar tillbaka 5000 kilometer till Sargassohavet för att leka, och det är ju det som är själva vitsen med den här åtgärden.

Varför föreslår du inte ett totalstopp för ålfisket?

– Därför att det kändes förhastat. Man har inte gjort alla de miljökonsekvensbeskrivningar till exempel som måste vara underlag för att ett så kraftigt förslag, säger Isabella Lövin.

– Jag tycker det är fruktansvärt att vi fortfarande tillåter jakt och kommersiell verksamhet med ett akut utrotningshotat djur, men jag förstod samtidigt att det skulle vara svårt att hitta en majoritet i parlamentet för ett så drastiskt förslag som ett totalstopp för fiske så snabbt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer