Kommunen hoppas att läckagen nu ska kunna minska kraftigt med enkla och kostnadseffektiva metoder. Förhoppningen är att metoden inte ska krångla till det för lantbrukaren.
Det var miljöinspektörer på Sjöbo kommun som såg en svårighet i att avgöra gödselbrunnarnas status och eventuella läckage till grundvattnet och ville undersöka om det fanns någon enklare metod för att upptäcka läckorna. Ofta ligger skadorna under jord och är svåra att upptäcka.
Utsläppen från de läckande gödselbrunnarna hamnar i grundvattnet som i sin tur till slut hamnar i vattenkranen.
”Kan slå ut hela djurbesättningar”
Kommunen tog hjälp av Kristian Tammo på forskningsinstitutet RISE (Research Institutes of Sweden) som har erfarenhet av hur betongbrunnar uppför sig i efter att ha varit fyllda med gödsel under många år.
– Detta är en mycket viktig fråga. De flesta lantbrukare tar vatten till sig själva och sina djur från egen brunn eller vattentäckt. Dåligt grundvatten kan slå ut hela djurbesättningar och orsaka stora skador. Läckage från gödselbrunnar riskerar även att sprida sig till större yt- och grundvattentäkter som försörjer övriga samhället med dricksvatten, säger han.
Forskningsinstitutet ska nu utarbeta en metod för att enkelt kunna reparera läckande brunnar.
– Vi ska först försöka klargöra hur stort problemet är. Just nu görs ingen kontroll på gödselbrunnarnas täthet överhuvudtaget. Bara att vi sätter igång med detta är unikt, säger Kristian Tammo.
– Kortfattat kan man säga att vi kommer att göra tätningar på de utsatta läckorna. Man måste ta hänsyn till skadan, typen av konstruktion, åldern på brunnen och att lagning måste hålla många år framöver. Vår vision är att lantbrukarna så snart som möjligt ska göra denna typ av inspektion och att själva åtgärda felen.
Flera dödsfall i arbetsplatsolyckor
Arbetsmiljön vid gödselbrunnarna är svår.
– Varje år omkommer en handfull personer på grund av syrebrist vid gasbildning i gödselbrunnar. Läckagen och betongskadorna är relativt enkla att kontrollera för en fackman. Bara i Skåne tror vi att det finns hundratals större brunnar, säger Kristian Tammo.
Anledningen till att det inte finns några uppgifter om antalet brunnar är att det inte finns någon anmälningsplikt och inte heller några krav på bygglov.
Vid ett läckage kan konsekvenserna bli stora.
– Om smittor och skadliga ämnen kommer ut i yt- och grundvattentäkter som försörjer övriga samhället med dricksvatten kan det orsaka stor skada bland befolkningen. Risken är dock låg och arbetet är främst preventivt, säger Kristian Tammo.
– Med torrare klimat och en ökad befolkning är det dock mycket troligt att vi måste börja värna om allt vårt grundvatten. De problem vi har haft kring vattenförsörjningen i Skåne visar hur snabbt möjligheterna till vattenförsörjning kan förändras och hur mycket problem för samhället även mindre störningar kan ge.