I en oansenlig blå container på Osby reningsverk döljer sig ett projekt som kan få enorm betydelse för hur vi renar vårt vatten i framtiden. Varje dag, året runt, äter vi svenskar i genomsnitt två mediciner. De här medicinerna är designade för att inte brytas ner och fångas inte heller av våra reningsverk. Orenade hamnar de istället, liksom kemikalier från hygienprodukter och annat i vår vardag, i naturen där de kan orsaka stor skada. Men i den blå containern i Osby har forskare hittat ett sätt att rena vatten från i stort sett alla läkemedel som orsakar problem i naturen.

–  Det unika med den här anläggningen är att den bygger på en filterteknik som fångar ett väldigt brett spektrum av läkemedel. Från stora molekyler till små molekyler, säger Ola Svahn, forskare i miljövetenskap vid Högskolan i Kristianstad och en av hjärnorna bakom projektet.

Vad kan era forskningsresultat innebära?

– Förhoppningsvis kan vi reducera mängden läkemedel, vilket kan leda till en bättre vattenmiljö.

Aktivt kol

Projektet innebär i praktiken ett fjärde reningssteg, utöver de tre som de flesta svenska reningsverk har. Vattnet får här passera ett stort sandgång och silas därefter genom 400 kilo aktivt kol som binder till sig läkemedelsresterna, bland annat.

– Det är väldigt glädjande att se att vi princip har en fullständig reduktion av läkemedel tre veckor in i anläggningens drift, säger Ola Svahn.

Projektet finansieras av bland annat Havs- och vattenmyndigheten, som i en stor utredning visat att fiskdöden i Hanöbukten kan bero på den så kallade cocktaileffekten. Den innebär att olika ämnen, som var för sig är relativt ofarliga, tillsammans blir väldigt giftiga.

– De konstaterar  att man saknar en viss kunskap kring just vilken kemisk belastning vi har från punktkällor som reningsverk och avfallstippar. Att det läcker ut kemikalier från olika delar av samhället tror jag att man ganska enig om men summaeffekten är ganska outredd, säger Erland Björklund, forskare i analytisk kemi och som tillsammans med Ola Svahn driver projektet.

Föråldrade reningsverk

Sveriges reningsverk skulle överlag behöva uppgraderas. De renar fosfor och kväve hyfsat effektivt sedan den senaste översynen på 1990-talet men släpper igenom en stor mängd kemikalier.

– Vi lever ju mitt i ett kemikaliesamhälle. De kemikalier vi använder kommer i stor utsträckning att hamna i våra reningsverk. Då skulle det ju vara bra om vi framtidssäkrar verken så att vi är beredda på de nya kemikalier som ständigt tillkommer, säger Ola Svahn.

Och det är just detta som är nästa steg i forskningen. Att pressa anläggningen för att se hur mycket läkemedel den kan utsättas för innan något läckage kan upptäckas. Först då kan man sätta en prislapp på vad det skulle kosta att eventuellt utrusta alla Sveriges reningsverk med detta fjärde reningssteg. Något som dock är förenat med stora kostnader.