På Seminarieskolan i Landskrona pratar 280 elever i årskurs sju till nio, 20 olika språk. All modersmålsundervisning här är förlagd efter skoltid – det innebär att modersmålslärarna finns med i klassrummet under hela skoldagen för att kunna svara på elevernas frågor på andra språk än svenska.

– Om man inte förstår något ord så tar läraren det på albanska i stället. Det är bra, det är inte alla skolor som har den hjälpen, säger Albatrim Veiseli som går i nian på Seminarieskolan.

Likvärdig utbildning

39 procent av eleverna i Landskronas kommunala skolor är berättigade till modersmålsundervisning, jämfört med rikssnittet på 20,7 procent. 

– Det är många skolor som förstått hur viktigt det är att eleverna får undervisning i sitt förstaspråk, att det blir lättare för dem att lära sig svenska då, säger modersmålsläraren Muhamet Muriqi.

Ett av de viktigaste målen i skolan är att erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever oavsett social bakgrund och ekonomiska möjligheter. Det är något man lyckats med här, enligt Skolinspektionens rapport.

Roger Niklewski har skrivit rapporten som lyfter fram Landskrona som ett gott exempel.

– Det handlar om allt ifrån att kommunen har ett genomtänkt mott nyanlända, man jobbar med lärarna och ser till så att deras arbetstidsavtal skapar bättre förutsättningar i skolan och föräldrar som kanske själva inte gått i den svenska skolan informeras och stärks. Allt det här ger resultat, och det är vi väldigt glada för att kunna visa på, säger han.

Lågutbildade föräldrar

Många av elevernas föräldrar här är lågutbildade, något som i många andra kommuner bidrar till att eleverna inte får lika höga betyg. Men så ser det inte ut i Landskrona. Här har niondeklassarnas slutbetyg höjts rejält på bara fem år, från 190 till 214 poäng.

– Vi kämpar som alla andra elever. Bara för att vi kommer från ett annat land så behöver vi ju inte få sämre betyg, säger niondeklassaren Mona Tayon.

Landskrona är en av få kommuner som slipper undan kritik och tvärtemot hyllas i Skolinspektionens granskning. Framförallt för hur skolpengen används. För det spelar ingen roll hur mycket pengar som läggs på skolan, om man inte fördelar resurserna.

– Pengar i sig självt ger ingen effekt. Det är först när man har skickliga skolledare och pedagoger som omsätter pengarna på rätt sätt, som man kan få resultat, säger Roger Niklewski.

– Vi har stor frihet på skolorna och har jobbat med att flytta beslut så långt ner i organisationen som möjligt. För olika skolor befinner sig i olika utveckling och har olika behov, säger Seminarieskolans rektor Fredrik Vigre.