Foto: TT

Unga med svåra psykiska problem får vänta månader på hjälp

Uppdaterad
Publicerad

När det blev lättare för barn och unga att via ett 020-nummer nå psykiatrin togs resurserna från BUP:s specialistmottagningar.

Med lång köbildning till följd.

– Nu är det istället flera månaders väntetid för dem med svårast problematik, säger Anneli Parnegård, överläkare på Barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö.

”Den första linjen” kallas satsningen på en telefon dit unga kan ringa och prata om sina problem. I samband med starten 2013 omfördelades ett antal BUP-anställda till den nyinrättade telefonmottagningen och till de första-linjen-enheter dit barn och unga med lättare psykiska problem kan vända sig för några samtal.

Många har också gjort det, sammanlagt 17 000 ringde in till första linjen under 2015. Tanken var att satsningen skulle leda till att färre sökte sig till BUP:s specialistmottagningar. Så har det dock inte blivit, konstateras i en färsk rapport beställd av region Skåne.

Får vänta i månader

– Vilket betyder att vi nu har en situation där unga med lindriga problem får hjälp inom en vecka medan de med svår problematik får vänta många månader, konstaterar Anneli Parnegård, överläkare.

Inte sällan har också den allra första kontakten med BUP redan föregåtts av en lång väntan.

– Det är ofta ett stort steg för en familj att ta kontakt med barnpsykiatrin. När de väl kommer hit är det med förhoppningar om att ”nu ska vi få hjälp”. Och så sätts de på en lång väntelista.

Kan vara förödande

En lång väntan kan också vara förödande för ungdomar som redan befinner sig i en akut kris. Problemen kan fördjupas inom loppet av några månader.

– Man vänder på dygnet, faller ur skolan, tappar kontakten med kamrater, förklarar Gunnilla Granholm, psykolog på BUP.

Anders Åkesson (MP), regionråd, håller med om att väntetiderna är alldeles för långa.

– Det är ett problem för man måste ju få en fullödig behandling, inte bara ett första besök. Det är en viktig del som nu påpekas i den här rapporten. Vi ska nu ge ett uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att titta på det här.

Ohälsan ökar bland unga

Han påpekar också att regionen satsat sammanlagt 19 miljoner på barn och ungdomspsykiatrin under senaste tre åren.

Den 22 april presenteras rapporten också för politikerna i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.

Personalen på BUP hoppas på snabba politiska beslut. Att inte kunna ta emot patienter som snabbt behöver hjälp innebär en ständig frustration.

– Vi känner oss helt enkelt plågade av att tvingas sätta upp patienter på långa väntelistor, säger Anneli Parnegård.

Trycket på BUP:s specialistmottagningar väntas heller inte minska, tvärtom söker allt fler hjälp för varje år. Ohälsan ökar bland barn och unga över hela landet. Anneli Parnegård anger ökad stress, större klasser, nätmobbning och allmänt ökade krav som några orsaker till att så många unga idag inte mår bra.

– Barnpsykiatrin är ju som ett kommunicerande kärl med det omgivande samhället. Och det vi ser sen en lång följd av år är att ungdomar rapporterar allt sämre psykiskt mående.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.