Guram Kutateladze kom till Sverige för åtta år sedan, och har först nu fått sitt svenska medborgarskap Foto: TT/SVT

Larmet: Väntan på medborgarskap kan bli längre

Publicerad

Väntetiderna för svenskt medborgarskap kan bli längre. Det varnar nu Migrationsdomstolen och Migrationsverket för. En som fått vänta länge är Guram Kutateladze som kom till Sverige för åtta år sedan, och först nu fått sitt medborgarskap.

På grund av sin elitkarriär inom MMA-boxning kom Guram Kutateladze till Sverige från Georgien för åtta år sedan. Han fick vänta länge på sitt medborgarskap.

– Det är jobbigt, man tänker; ska jag bygga en karriär här? Bygga en familj och ett liv? Man vet inte om man får stanna nästa vecka eller om man måste åka hem, berättar han.

Ärenden byter hög

Sedan juli 2018 kan man lämna in en dröjsmålstalan, vilket innebär att man begär ett beslut i sitt ärende om man fått vänta längre än sex månader.

Ärenden som handlar om svenskt medborgarskap hamnar i Migrationsdomstolen som ofta bedömer att den som överklagat har rätt och borde få svar. Då åker ärendet tillbaka till Migrationsverket och hamnar i en ny hög. Båda myndigheterna varnar nu för att det kan förlänga väntetiderna ytterligare.

– Effekten av det här blir att om alla lämnar in en dröjsmålstalan, så samlas samma papper på samma ställe, bara i en ny hög på skrivbordet. Men processen för att komma till den nya högen tar onödigt mycket resurser från oss, och kanske helt i onödan, säger lagmannen Lars Sjöström från Förvaltningsrätten.

”Tar resurser från handläggning”

Även Migrationsverket får lägga fler resurser på dröjsmålstalan, och kommunikationschefen Fredrik Bengtsson håller med om kritiken.

– Det har skapat en stor ökad administrativ hantering från vår sida, och det tar resurser som vi hade kunnat lägga på handläggning istället, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer