På grund av sin elitkarriär inom MMA-boxning kom Guram Kutateladze till Sverige från Georgien för åtta år sedan. Han fick vänta länge på sitt medborgarskap.
– Det är jobbigt, man tänker; ska jag bygga en karriär här? Bygga en familj och ett liv? Man vet inte om man får stanna nästa vecka eller om man måste åka hem, berättar han.
Ärenden byter hög
Sedan juli 2018 kan man lämna in en dröjsmålstalan, vilket innebär att man begär ett beslut i sitt ärende om man fått vänta längre än sex månader.
Ärenden som handlar om svenskt medborgarskap hamnar i Migrationsdomstolen som ofta bedömer att den som överklagat har rätt och borde få svar. Då åker ärendet tillbaka till Migrationsverket och hamnar i en ny hög. Båda myndigheterna varnar nu för att det kan förlänga väntetiderna ytterligare.
– Effekten av det här blir att om alla lämnar in en dröjsmålstalan, så samlas samma papper på samma ställe, bara i en ny hög på skrivbordet. Men processen för att komma till den nya högen tar onödigt mycket resurser från oss, och kanske helt i onödan, säger lagmannen Lars Sjöström från Förvaltningsrätten.
”Tar resurser från handläggning”
Även Migrationsverket får lägga fler resurser på dröjsmålstalan, och kommunikationschefen Fredrik Bengtsson håller med om kritiken.
– Det har skapat en stor ökad administrativ hantering från vår sida, och det tar resurser som vi hade kunnat lägga på handläggning istället, säger han.