Foto: Emil Langvad/TT

Lasermärkt frukt stillar kunders samvete

Uppdaterad
Publicerad

Klistermärken och plast på frukt och grönt kan i framtiden bli ett minne blott. Just nu testas lasermärkning av ekologisk avokado och sötpotatis.

– Så här långt är vi otroligt positiva till tekniken, säger Peter Hägg på Ica Sverige.

Linnea Gard fingrar nyfiket på den lasermärkta ekologiska avokadon och sötpotatisen. Nu anser den 27-åriga Lundabon att hon äntligen kan handla ekologiskt i linje med sitt samvete.

– För när jag vill köpa ekologiskt vill jag också kunna göra en god gärning. Jag känner att det går lite emot om man måste köpa det i en plastpåse, säger Linnea Gard.

”Ganska oroliga”

Ekologiska frukter och grönsaker plastas in för att särskilja dem från konventionellt odlade produkter, men bara genom att lasermärka den ekologiska avokadon räknar Ica med att årligen spara 220 kilometer plastfilm. Dessutom behöver frukten inte ha något klistermärke som visar ursprunget och den kan stycksäljas utan att ligga i ett plasttråg.

– Den främsta anledningen till att vi testar lasermärkning är att vi ser att våra kunder bryr sig allt mer om hur varorna är förpackade ur en ren miljöaspekt, säger Peter Hägg, sortimentsansvarig för frukt och grönt vid Ica Sverige.

Ica uppger att kedjan är först i Sverige med tekniken, men inledningsvis fanns det en oro kring kundernas reaktion.

– Vi var ganska oroliga för hur konsumenterna skulle ta emot detta. Ska vi ens använda ett ord som laser i samband med detta? Men när folk får veta vad det är och förstår anledningen har det varit till 99,9 procent positiv respons från kunderna, säger Peter Hägg.

Inget bläck används

Något bläck används inte vid märkningen, utan den sker genom att en laserstråle förändrar pigmentet i skalet.

TT: Är ambitionen att helt få bort en märkning med klistermärken?

– En vision är att kunna få bort klistermärken på sikt. Sedan vet jag inte hur svårt det blir, säger han.

Efter att testperioden har löpt ut i slutet av mars räknar Ica med att tekniken även ska testas på andra frukter och grönsaker i det ekologiska sortimentet.

Lasermärka ätbara skal?

– Till sommaren kommer vi att använda tekniken på vattenmelon. Vi funderar även på flera olika sorter av pumpa och aubergine, säger Peter Hägg och fortsätter:

– Men tekniken är fortfarande väldigt ny. Det finns mer att göra innan vi kan sätta dem på storsäljare. Det sprutar inte ut tusentals frukter varje minut. Det är fortfarande en ganska långsam process och dessutom relativt dyr än så länge. Tekniken funkar än så länge bra ekologiskt, för där är ju volymerna än så länge lite mer begränsade.

TT: Kommer ni att sälja lasermärkta produkter som har ätbara skal?

– Det ville vi inte prova direkt eftersom vi var rädda för att kunderna skulle vara oroliga för att äta det, men med tanke på hur positivt det har varit ser jag egentligen inget hinder för att prova även ätbara skal. Det är fullt möjligt att vi testar även det på sikt, säger Peter Hägg.

Emil Langvad/TT

Lasermärkning av frukt och grönt

Tekniken med lasermärkning av frukt och grönsaker är godkänd i Europa sedan 2013. Den testades för första gången i Australien 2009.

Ica är först bland dagligvarukedjorna i Sverige med att testa tekniken, men i Europa används den av exempelvis franska Carrefour för märkning av vattenmelon.

Icas lasermärkning av ekologisk avokado och sötpotatis sker i Nederländerna vid en av kedjans största leverantörer av ekologiska produkter.

Tekniken fungerar inte bra på citrusfrukter, eftersom citrusfrukters pigment har en självläkande förmåga och därmed försvinner märkningen efter ett tag. För att lasermärka exempelvis citrusfrukter måste en kontrastväska tillsättas, men då är inte produkten längre ekologisk.

Ekologiska produkter måste märkas ut för att särskiljas från konventionellt odlade produkter.

Coop och Axfood, med kedjor som Willys och Hemköp, har inga planer på att börja med lasermärkning i dagsläget. Axfood meddelar att det kan bli aktuellt i framtiden, men anser att det i nuläget finns kvalitetsproblem för de som testat och att det är höga investeringskostnader för tekniken.

Källor: Ica, Axfood, Coop.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.