Pälsklädda tunnor som användes för experimentet. Varför har zebror ränder, egentligen? Det kan en ny studie från tidigare IG-nobel-prisade forskaren Susanne Åkesson slå fast. Foto: TT

Lundaforskare stryker ett streck över teorin om zebraränder

Publicerad

Varför har zebror ränder, egentligen? Ja, inte verkar det vara för att kyla ner sig i alla fall. Det kan en ny studie från tidigare Ignobel-prisade forskare slå fast.

Det finns inte mindre än arton olika teorier om varför zebror har sina karaktäristiska ränder. Nu har forskare testat en av dessa – om den randiga huden kan hjälpa zebran att reglera sin temperatur.

Om solen skiner mot en svart och en vit yta, så värms den mörkare ytan till en högre temperatur. Tanken var att på en randig zebra kanske den varma luften ovanför de svarta ytorna stiger, och drar åt sig svalare luft från sidorna på vägen.

Som en fläkt

-Det blir som en liten cirkulerande luftrörelse närmast hudytan, och då hade man tänkt sig att det rent teoretiskt skulle det kunna fungera som ett hjälpmedel för att öka luftcirkulationen och därmed kyla temperaturen närmast huden om man är randig, på en varm dag på savannen, säger Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet och en av studiens författare.

För att undersöka detta klädde forskarna vattenfyllda tunnor med skinn i olika färger – zebrarandigt, svarta, vita och grå. Sedan mättes temperaturen. Och det blev mycket riktigt varmare i de svarta tunnorna, och lägst temperatur i de vitklädda. Mellan de helt grå och svart och vit-randiga tunnorna fanns ingen temperaturskillnad.

– Då kunde vi konstatera att ränderna har inte en sådan effekt på temperaturen som teorin förutspådde. Så man kan nog avfärda den här hypotesen, säger Åkesson.

Optiskt skydd?

Frågan om varför zebran har ränder kvarstår. Susanne Åkesson har tidigare kunnat visa att vit päls och ränder kan utgöra ett optiskt skydd mot bromsar – forskning som belönats med humorpriset Ignobel för udda forskningsinsatser.

– Fortfarande har det det bästa stödet experimentellt. Sedan finns det många teorier som har att göra med sociala interaktioner, sådant som inte är så lätt att testa.

Studien publiceras i tidskriften Scientific reports.

Fakta: Skrattretande men hedervärt

Visa

Ignobel-priset instiftades 1991. Bakom priset står magasinet Annals of Improbable Research. Prisutdelningen sker på Harvard University i USA.

Tanken är att uppmärksamma forskning som vid första anblicken förefaller lite löjlig, men som kan visa sig banbrytande och nyskapande.

IgNobel är en ordlek med orden Nobel och engelskans ignoble (simpel, tarvlig, ovärdig).

Exempel på forskning som belönats tidigare: Hur påverkas beslutsfattandet av om man är extremt kissnödig? Smittar gäspningar mellan sköldpaddor? Varför får inte hackspettar huvudvärk?

Susanne Åkesson har tillsammans med medarbetare i Ungern, Spanien och Schweiz prisats för forskningen om varför vita hästar inte plågas så mycket av blodsugande bromsar. Orsaken? De är vita.

I senare forskning kom Åkesson och hennes kollegor fram till att det är ännu bättre att vara randig än vit om du vill slippa bromsarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Lund

Mer i ämnet