Foto: Fredrik Sandberg/TT

Många nyanlända mår sämre – efter att de kommit till Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Nära en tredjedel av personer som är nyanlända får försämrad hälsa i Sverige, visar en ny undersökning. Dålig psykisk hälsa, trångboddhet och lågt förtroende för sjukvård och tolkar är några av riskfaktorerna.

De senaste veckorna har flera varningsrapporter kommit om försämrad hälsa hos nyanlända och ensamkommande unga i Sverige. Ensamkommandes förbund larmade under gårdagen att tre ensamkommande begått självmord i Sverige på kort tid.

Samtidigt presenteras nu en forskningsundersökning som visar att många nyanlända lever under en pressad hälsosituation. Nära en tredjedel vittnar om att de mår sämre – efter att de kommit till Sverige.

– Resultaten är på ett vis hoppingivande, eftersom många anser att de kan påverka hälsa i en positiv riktning. Men vi ser samtidigt allvarliga riskfaktorer. Det är otroligt viktigt att arbeta hälsofrämjande, att inte vänta tills de här riskfaktorerna utvecklats till faktiska sjukdomar, säger projektledaren Katarina Carlzén på Länsstyrelsen Skåne.

Tidiga insatser

Undersökningen presenteras av EU-projektet MILSA, en stödplattform för migration och hälsa, som drivs av Länsstyrelsen Skåne och Malmö högskola tillsammans med många parter i landet.

Under ett års tid har nära 1700 personer som är nyanlända i Skåne fått möjlighet att svara på frågor om sin hälsa. 681 personer har besvarat enkätundersökningen, som gjorts via samhälls- och hälsokommunikationen i Skåne.

Två av tio personer upplever att deras hälsa förbättrats efter att de kommit till Sverige. Nära hälften beskriver sitt generella hälsotillstånd som oförändrat.

Katarina Carlzén berättar om flera av riskfaktorerna till försämrad hälsa. Det handlar i första hand om psykisk ohälsa och flera livsstilsrelaterade bekymmer såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och tobaksanvändning.

– Allt är sådant som kan resultera i allvarliga sjukdomar senare. Det gäller att tidigt skapa möjlighet för sociala nätverk, att man tidigt i mottagandet arbetar med till exempel anpassad information på modersmålet och insatser  för att minska känslan av isolering och marginalisering och skapa förutsättningar för tillit, säger Katarina Carlzén.

Problem i vården

Samtidigt ser forskarna stora risker med att nyanlända känner en låg tillit till samhällsinstitutioner, såsom tolkar och sjukvård.

– Första prio är bli medveten om den känsliga rollen som tolkar har. Det handlar väldigt mycket om bemötande och att analysera vilka problem som kan uppstår, säger Katarina Carlzén.

– Inom sjukvården uppstår problem mycket beroende på att det sker missförstånd, att information går förlorad. Det beror inte på illvilja, men det kan lätt medföra att det uppstår problem och att man inte känner sig trygg, säger Katarina Carlzén.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.