– Det är glädjande att kunna bidra med så mycket pengar till en sådan viktig verksamhet som den Allmänna arvsfonden utövar, säger Sven-Erik Perlman Aspeklev, kyrkogårdschef vid kyrkogårdsförvaltningen i Malmö.

Skrotet som krematoriet samlat in under två år vägde nästan tre ton, då det skickades för återvinning. Enligt Perlman Aspeklev är det speciellt guld, palladium och platina som hade ett stort värde. Men största delen av metallskroten bestod av järn och zink, som har ett betydligt lägre värde.

Skiljs från askan

När kremationen är färdig samlas allting som blivit kvar i en plåtlåda som sedan sätts i en askberedare. Där bereds askan så att den ska kunna komma ner i urnan. I samband med den processen särskiljs metallen från askan, som sedan läggs i speciella behållare i väntan på att återvinnas.

Totalt återvanns nästan 20 ton metall från svenska krematorier under 2 018, varav 282 kilo var ädelmetaller.

Lag på återvinning

Från och med juli 2016 måste alla metaller från kremationer återvinnas enligt begravningslagen. Hela överskottet från metallåtervinningen går till Allmänna arvsfonden som sedan delar ut pengarna till föreningar och organisationer som arbetar med barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

– Tidigare sade lagen att det som gick att få ner i urnan skulle ner i urnan. Då hamnade rätt mycket i urnan, säger Sven-Erik Perlman Aspeklev.

I klippet ovan berättar Sven-Erik Perlman Aspeklev bland annat var metallerna kommer ifrån.