Migrationsverket höjde Rahmats ålder till 23

Uppdaterad
Publicerad

Trots att han i ett annat EU-land bedömts vara ett barn, så skrev Migrationsverket upp hans ålder till 23 år. Nu har myndigheten JO-anmälts. Samtidigt kämpar Rahmat Moradi i Malmö för att bevisa sin ålder.

Han är en av de unga människor som nu sitter fast mellan politik, juridik och medicinsk etik. Rahmat Moradi i Malmö uppgav sig vara 16 år när han kom till Sverige. Migrationsverket bedömde hans uppgifter som oriktiga och skrev upp Rahmats Moradis ålder till 23 år.

– Handläggaren skrev en annan ålder än den jag sade. Jag berättade att jag var 16, han skrev dit att jag var 23, säger Rahmat Moradi.

Nu får han inte gå i skolan eller en god man. Bevisbördan ligger på honom. Det är Rahmat Moradi som ska bevisa att hans uppgivna åldern är trovärdig.

Klassad som barn i Ungern

Han saknade id-handlingar när han kom till Sverige. Saken är dock den att Rahmat Moradi redan bedömts vara 16 år i ett annat EU-land. När han tidigare kom till Ungern genomgick han en läkarundersökning och myndigheterna menade att han var ett barn.

– De undersökte mina händer och mina tänder. De ansåg att jag var 16 år och jag fick bo tillsammans med andra barn, säger Rahmat Moradi.

Asylutredningen i Sverige har pågått i nära ett år. Rahmat Moradi och hans ombud har vid flera tillfällen bett Migrationsverket begära ut uppgifterna från ungerska myndigheter.

Detta har dragit ut på tiden. Inledningsvis menade en anställd på myndigheten att det av svar från ungerska myndigheter framgick att en åldersbedömning inte genomförts.

Ärendet försvann i mängden

Men när barnenheten påpekade vikten av att uppgifterna hämtades in så dröjde svaret ett par månader. Rahmat Moradis ärende försvann i mängden när andra ärenden med korta tidsfrister prioriterades.

SVT Nyheter Skåne har sökt Migrationsverket för en kommentar i ärendet, men de har avböjt att kommentera då beslut ännu inte fattats i asylärende. De meddelar dock att resultatet av undersökningen i Ungern nu har inkommit, men att undersökningen ännu inte översatts.

Samtidigt har Justitieombudsmannen inlett en översyn av Migrationsverkets hantering av ärendet. JO har begärt handlingarna i ärendet men ännu inte bestämt huruvida man ska begära ett yttrande.

Frågan om åldersbestämningar är omdiskuterad och politiskt infekterad. Regeringen lade i november fram förslaget att fler ensamkommande barn ska åldersbestämmas på medicinsk väg. Moderaterna kom häromveckan med förslaget att Migrationsverket bör anställa egna läkare.

Professor ser uppenbara problem

Anders Hjern, professor vid Karolinska institutet och medlem av Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn, ser uppenbara problem med åldersbestämningar. Hjern berättar han mött många barn som befinner sig i Rahmats Moradis situation.

– Jag associerar direkt till ganska många unga pojkar och flickor som jag träffat i samma situation på oklara grunder. Det berättar ofta att det är allra mest ledsna över att inte få gå i skolan, säger Anders Hjern.

Medicinska åldersbedömningar brukar i huvudsak baseras på två olika undersökningar: Dels röntgen av visdomständer, dels röntgen av handleder, innan man jämför bilderna med barn i olika åldrar.

Enligt Anders Hjern är det grundläggande problemet med medicinska metoder för åldersbestämningar att människor mognar i olika takt. Såväl Svenska läkaresällskapet som Barnläkareföreningen har dömt ut metoderna som ovetenskapliga.

Barnläkarna undviker att genomföra undersökningarna eftersom man inte vill vidmakthålla ett system som man anser är byggt på en felaktig basis.

– Det handlar inte om läkare, det handlar om metoder. Om vi ska fortsätta att tycka att det är viktigt att ungdomar är över eller under 18 år, då hjälper det inte om Migrationsverket anställer egna läkare. Det finns inte metoder som har den precisionen som en rimlig rättssäkerhet kräver att man ska ha, säger Anders Hjern.

Hoppas på ny läkarbedömning

Rahmat Moradi säger till SVT Nyheter Skåne att han hoppas på en ny läkarbedömning i Sverige om det skulle visa sig att resultaten från den ungerska undersökning uteblir. Enligt Anders Hjern finns dock ingen medicinsk metod som kan med säkerhet ändra den bedömning som Migrationsverkets handläggare gjort baserat på samtal med Rahmat Moradi.

– Även om vi skulle vilja hjälpa pojkar och flickor som befinner sig i en sådan situation så kan vi inte göra det. Det är helt enkelt för att det inte finns några metoder med tillräckligt bra precision, det är helt enkelt att luras, säger Anders Hjern.

I frånvaron av skolgång studerar nu Rahmat Moradi på egen hand. Han, som varit nära att dö på Medelhavet och vars familjemedlemmar blivit misshandlade och bortförda av talibaner, riskerar att för alltid vara sju år äldre på pappret än vad han anser sig vara.

– Jag tror på mig. Jag tror att jag är 17, alla tror mig. Jag kommer fortsätta att studera och försöka göra något bra här i Sverige, säger Rahmat Moradi.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.