Foto: SVT

Missbruksbehandlingen skulle rädda liv – men fler dör

Uppdaterad
Publicerad

När vårdvalet för tunga narkomaner infördes i Skåne för tre år sen var förhoppningen att färre missbrukare skulle dö. Men trots ökad tillgänglighet och fler patienter i behandling har dödligheten inte minskat visar en utvärdering från Malmö högskola.

Mikael Johansson öppnar skåpsluckan i köket hemma i lägenheten i Landskrona och plockar ut en burk metadon. En dos har varit en del av hans dagliga rutin sen 1992. Då slutade han med heroinet och började i det som nu kallas LARO-behandling, läkemedelsassisterad behandling med läkemedel som består av narkotika.

– Det gjorde att jag kunde ta tag i saker som jag inte hade tid eller ekonomi till annars. Jag kunde börja betala av mina skulder, jag kunde fullfölja mina studier och när jag kom in i behandlingen hade jag ingen bostad, det skaffade jag mig direkt, berättar Mikael Johansson som också är ordförande i Skånes brukarförening.

Mikael Johansson är ordförande i Skånes brukarförening och har tagit metadon i många år. Foto: Fanny Palm

Köerna till den här typen av behandling var tidigare långa, så för att öka tillgängligheten och stärka patienternas inflytande infördes i april 2014 vårdval Laro.

– Bemötandet har blivit bättre, man kommer in snabbare och får det man behöver på ett enklare sätt och man kan byta mottagning om man inte är nöjd, säger Mikael Johansson.

Många fler får hjälp

På uppdrag av Region Skåne har vårdvalet nu utvärderats av Malmö Högskola.

– Tillgängligheten till behandlingen har ökat och antalet mottagningar har fördubblats och antalet platser har ökat med femtio procent, säger doktoranden Lisa Andersson.

Lisa Andersson är doktorand på Malmö högskola och har utvärderat vårdval LARO på uppdrag av Region Skåne. Foto: Olle Palm

Innan vårdvalet infördes fanns farhågor om att mottagningarna skulle konkurrera med varandra bland annat genom att skriva ut mer beroendeframkallande läkemedel som bensodiazepiner.

– När det gäller frågan om förskrivning om bensodiazepiner kan vi se att det är ett par mottagningar som periodvis haft en mer liberal inställning till förskrivning av bensodiazepiner och de mottagningarna har också blivit granskade, säger Lisa Andersson.

Läs också: Allvarliga brister vid mottagning för missbrukare

Regionrådet Anders Åkesson är nöjd med utvärderingen.

– I grunden tycker jag att den är positiv. Men det finns ju de problem som beskrivs och därför är det viktigt att fortsätta arbeta kring läckagefrågan och även skapa riktlinjer kring bensodiazepiner, säger Anders Åkesson.

Dödligheten ökar

Ett av målen med LARO-behandling är att minska dödligheten bland opioidmissbrukare,  men istället har fler dött sen vårdval LARO infördes. Från 2012 till och med 2014 dog 73 personer och från juli 2014 till och med juni 2016 dog 83 personer.

– Det har sannolikt att göra med den nationella trenden med ett ökat antal opioidrelaterade dödsfall. Det är för få fall per år för att vi ska kunna säga något säkert om relationen till vårdval LARO, säger Lisa Andersson.

Läs också: Kritik mot att läkemedel läcker från missbruksvården

Men faktum kvarstår, dödligheten har inte gått ner. Nu ska forskarna undersöka de här dödsfallen närmare.

– Vi ska undersöka i vilken omfattning de personer som avlidit haft kontakt med samhällsvårdande instanser som socialtjänst, sjukvård och kriminalvård. Vi kommer också att titta vidare på i vilken utsträckning de har haft LARO relaterat till vad de har avlidit av, säger Lisa Andersson.

TV: Se hela inslaget här

LARO-behandling

LARO-mottagningar erbjuder personer som är beroende av opioider, som till exempel heroin, en läkemedelsassisterad behandling som består av narkotika.

Behandlingen bygger på frivillighet, den medicinska behandlingen kompletteras med samtal, stöd och rådgivning.

Opioider är ett samlingsnamn för droger och läkemedel som påverkar hjärnan på ett liknande sätt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.