Stor muträttegång inleddes

Uppdaterad
Publicerad

I dag inleddes rättegången om muthärvan på Migrationsverket.

Huvudåtalad är en 52-årig man, med 20 års erfarenhet som handläggare på Migrationsverket i Malmö. Han ska i sju fall ha tagit emot mutor för att ordna pass och uppehållsrätter. Beloppet varierar från 50 000 svenska kronor och upp till 125 000 danska kronor.

– Man har värderat hur mycket de kan betala och tagit betalt efter det, säger kammaråklagare Robert Engstedt, vid Riksenheten mot korruption som driver målet.

– Han förnekar all inblandning i brott och har felaktigt pekats ut i sammanhanget, säger advokat Leif Silbersky som företräder 52-åringen.

I tre av fallen ska en annan före detta handläggare på Migrationsverket ha hjälpt till, en 47-årig man, genom att utfärda bevis om uppehållsrätter.

– Jag är förvånad över att han blivit åtalad. De andra handläggarna som gjort samma sak har inte åtalats, säger Mikael Nilsson, 47-åringen advokat.

I de fyra övriga fallen ska en tidigare restaurangägare i Malmö, en 56-årig man, ha varit inblandad i hanteringen. Han står inför rätta för medhjälp till grovt mutbrott samt medhjälp till grov urkundsförfalskning. Även han nekar till brott.

47-åringen är även åtalad för att ha erbjudit en asylsökande att köpa ett uppehållstillstånd för 50 000 kronor. En affär som aldrig blev av.

Handeln med pass och uppehållsrätter ska ha ägt rum under 2008. Förfalskade bulgariska pass har använts. I janauri 2007 blev Bulgarien medlem i Europeiska unionen. Därmed behövs inget uppehållstillstånd utan det räcker med uppehållsrätter som är enklare att utfärda. Uppehållsrätter kräver ingen utredning av Migrationsverket till skillnad från uppehållstillstånd.

Personerna som fått bulgariska pass kommer dock inte från Bulgarien utan från länder i Mellanöstern och Afrika.

– Svårigheten i målet är att få personer att berätta. Det här är personer som känner oro inför att närma sig myndigheter, säger kammaråklagare Robert Engstedt.

Två av de åtalade ska ha tagit emot passbilder och pengar. Det har inte gått att klarlägga i utredningen vem som har tillverkat själva passen. 

Personerna som köpt uppehållsrätter är kallade som vittnen men inte själva åtalade för brott i målet.

Brotten som köparna eventuellt har begått är preskriberade. 15 dagar är avsatta för rättegången.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.